Samarbete mellan arkitekter och byggherrar – från ord till handling!

Visionerna och ambitionerna i våra städer är höga. På kommunernas agenda står att skapa en för framtiden hållbar stad, för alla medborgare. Samtidigt växer frustationen över att vi sällan ser avtryck av dessa ambitioner i de nya miljöerna. Vilka verktyg är avgörande för att gå från ord till handling?

Hur kan staden arbeta på nya sätt för säkerställa stadskvaliteter i det som faktiskt byggs? En utmaning är att medan kommuner och stadsplanerare har fokus på ”liveable cities”, inkluderande processer och stadskvaliteter, så ligger byggherrarnas fokus oftast på det blivande boendet, en snabb process samt kostnadseffektivitet.

-
De starkaste incitamenten för byggherrarna i ett projekt.
GodmorgonGbg_170421_1
Under Whites frukostseminarium God morgon Göteborg den 21 april presenterade Johan Dahlberg, hållbarhetsstrateg på White, ett exempel på ett stort projekt där fokus ligger på process och kunskap: Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Hållbarhetsprogram för Norra Djurgårdsstaden

Johan Dahlberg har tillsammans med Jan Wijkmark, även han hållbarhetsstrateg på White, hjälpt Stockholms Stad utveckla hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. Där tar staden ett samlat grepp för att skapa ”en miljöstadsdel i världsklass” – en process med tydliga krav, djupgående samarbeten och lösningar som kan implementeras i stor skala. Johan gav deltagarna en inblick i hållbarhetsprogrammets mål och hur de tas vidare i genomförandet i samarbete med byggherrarna.

– En av poängerna i det här projektets hållbarhetsprogram är att staden inte säger att du måste ha gröna tak eller x antal träd, utan byggherren får själv välja lösningar så länge helheten uppnår en viss kvalitet, som mäts med hjälp av bland annat grönytefaktor och mobilitetsindex. Ett annat lovvärt inslag är bygglogistikcentret för Norra Djurgårdsstaden, där staden och byggherrarna samverkar för att minska miljöbelastningen från transporter och effektivisera materialhanteringen inom hela projektområdet, säger Johan Dahlberg.

Tanken är att den tydliga arbetsprocess som används i projekt Norra Djurgårdsstaden, med politisk vilja som grund och krav och uppföljning, samverkan och kompetensutveckling, och kopplingen till forskning och utveckling som andra viktiga komponenter, ska ge ringar på vattnet och kunna appliceras på andra projekt. Erfarenheter och ny kunskap förmedlas till byggherrar och stadens tjänstemän genom ett kompetensprogram, där frågor som är aktuella i projektet vid en viss tidpunkt tas upp under halvdagsseminarium.

Poängsystem ger bättre projekt

Alarik von Hofsten, projektansvarig för Fyrklövern i Upplands Väsby kommun och frilansande stadsutvecklare, berättar om ett annat exempel från Upplands Väsby, där kommunen skapat ett poängsystem med markrabatt för byggherrar. Kan byggherrars frihet och ekonomiska incitament bidra till att den goda staden byggs? Upplands Väsby utanför Stockholm vågade prova ett poängsystem som ger markrabatt om byggherrarna bidrar till stadsbyggnadskvalitéer. Området Fyrklövern är ett exempel där entreprenörer fått vara med tidigt i processen. I stället för markpriser har kvalitet, innovation och medborgarnas behov stått i fokus genom användande av ett poängsystem som beskriver och tydliggör vilka kvalitativa respektive kvantitativa krav som entreprenörer ska leva upp till.

– Det finns alltid en massa idéer, en del helt orealistiska och andra som är realistiska och genomförbara. Den stora frågan är hur vi får dem förverkligade, och det är här poängsystemet kommer in, säger Alarik von Hofsten.

GodmorgonGbg_170421_6

Modellen har tre klasser, guld, silver och brons med stegrande kvalitetskrav och ger motsvarande prisavdrag från grundpriset. Utifrån hur byggherren lever upp till kraven sätts även en kvalitetsstämpel som visar vilken sammanvägd kvalitetsklass som projektet uppnått. Ambitionen är att poängsystemet ska vara enkelt och leda till att det byggas mer kvalitativt och långsiktigt.

– Med det här systemet får byggherrarna ett ekonomiskt bidrag som incitament för att uppfylla projektets ambitioner. I stället för en massa ”besvärliga” tvingande krav, belönas byggherrarna mer ju mer de svarar upp mot projektets mål. Detta gör att krocken mellan byggherrarnas och stadens olika fokus i projektet blir mindre, i och med att de som bygger får ett intresse även av att uppfylla de stadskvaliteter som staden vill ha.

GodmorgonGbg_170421_5
Alarik von Hofsten och Johan Dahlberg.

GodmorgonGbg_170421_4

Länkar för dig som vill veta mer:

Norra Djurgårdsstaden

Området Fyrklövern

Poängsystem (Upplands Väsby kommun)