Artillerigården uppfördes mellan åren 1763–77 för Kungliga artilleriregementets räkning. Arkitekt var överintendenten Carl Cronstedt. 1877 flyttade verksamheten och istället öppnade ett artillerimuseum.

I början nittiotalet underkändes museets konserveringsateljéer då de inte uppfyllde arbetsmiljökraven. På uppdrag av Statens fastighetsverk togs ett ombyggnadsförslag fram vilket kritiserades hårt av Riksantikvarieämbetet. Då fick White överta uppdraget, som sträckte sig från programskedet med olika utredningsalternativ till projektering och uppföljning under byggskedet.

Att anläggningens två flyglar inrymde hyresgäster inom vitt skilda områden innebar en utmaning. Efter en övergripande utredning för hela kvarteret, tog White fram lokalprogram för de olika organisationerna. Detta resulterade i att alla externa hyresgäster koncentrerades till den västra flygeln och museets verksamheter till den östra.

Projektet genomfördes i två etapper. I den första byggdes östra flygeln om till kontor, verkstäder, konserveringsateljéer och nytt bibliotek. En omfattande ombyggnad där planlösningen delvis ändrades.

I den andra etappen byggdes huvudbyggnaden om till nya utställningslokaler för museet med entrékassa, museibutik och restaurang på bottenvåningen samt en ny hörsal på vindsvåningen.

Ombyggnaden genomfördes med stor hänsyn till både byggnadens kulturhistoriska och miljö och White drev projektet i nära samarbete med beställare och hyresgäst.