Gå tillbaka

Våren 1916 lämnade grosshandlare Christopher Carlander och hans son Axel en skrivelse till Göteborgs stadsfullmäktige med förslag om att bygga ett privat sjukhem med huvudstadens Sophiahemmet som förebild. För säkerhets skull donerade de 750 000 kronor som grundplåt till ett nytt sjukhus, och året därpå upplät staden en lämplig tomt – på en tidigare avrättningsplats.

1917 vann arkitekten Arvid Bjerke tävlingen om att rita det nya sjukhuset. Första världskriget bromsade projektet, men 1927 stod sjukhuset klart och har sedan dess tagit emot patienter i sin vackra parkmiljö mitt i centrala Göteborg.

Idag är Carlanderska ett högt ansett sjukhus med ett stort utbud inom de flesta specialiteter. Det är vackert, familjärt och omtyckt av både patienter och personal. Men det är också trångt. Operationssalarna är från 1927, älskade av kirurgerna som kan arbeta med utsikt över parken men otidsenliga för dagens krav på den alltmer teknikintensiva verksamheten.

För att förbli ett attraktivt sjukhus med optimal vård i ändamålsenliga lokaler byggs Carlanderska ut med nära 7000 kvadratmeter. White svarar för arkitekturen i ett uppdrag där gammalt möter nytt, modern teknik möter kulturhistorisk miljö och där dagens arkitekter ”samarbetar” med dåtidens.

1917 års planer förverkligas

Redan 2001 fick White i uppdrag att titta på hur en utbyggnad skulle kunna göras inom ramarna för detaljplanen från 1935. Byggrätten omfattar hela den stora sjukhusparken vilken i sin tur ingår i Göteborgs bevaringsprogram sedan 1975 och dessutom omfattas av Plan- och bygglagens förvanskningsförbud.

Det är alltså inte en plats där man kan härja runt hur som helst. ”Dess kulturhistoriska värden ska lyftas fram och tas tillvara i samband med ändring och förvaltning.” Sjukhuset och den intilliggande Carlandersparken utgör en kulturhistorisk miljö och därför har stor vikt lagts vid att nybyggnationen ska smälta väl in.

Roger Johansson, arkitekt på White i Göteborg, begav sig till Landsarkivet för att gräva i historien. Efter visst detektivarbete hittade han Arvid Bjerkes ritningar från 1917. Historiens vingslag susade. Pusselbitarna föll på plats.

Det visade sig nämligen att Bjerkes ursprungliga plan med en kringbyggd gård inte hade genomförts fullt ut. Pengarna räckte inte hela vägen.

Med de gamla blåkopiorna som utgångspunkt har White nu kunnat fullborda Bjerkes arbete. Inte som slavisk kopia utan respektfullt och självständigt för bästa möjliga helhet med modern vård och behandling inom den ursprungliga tomten. Ett team på White, med Roger Johansson och Ulla Antonsson som ansvariga, har genomfört arkitektarbetet där kunskap om vårdens arkitektur gått hand i hand med bevarandekunskap.

Grönska, lugn och god mat i parken

Carlanderska vore inte Carlanderska utan sin park. Sjukhuset byggdes utifrån idén att ”frisk luft och omgivningens skönhet och harmoni var en bidragande orsak till patienternas tillfrisknande”. Den tanken är om möjligt ännu starkare när historiens cirklar nu sluts. Tillbyggnaden innehåller bland annat nya lokaler för operation, röntgen och sterilcentral samt en publik restaurang. Men den tar bara en liten del av parkområdet i anspråk. Parken ska bevaras och fortsätta vara öppen för alla, och kompletteras med uteservering vid restaurangen.

Genom tillbyggnaden skapas både en tyd­ligt formad entréplats och den kringbyggda gård som tänktes 1917 men förverkligas hundra år senare. Gården är en nutida va­riant av Hortus conclusus – den inneslutna trädgården – inspirerad av medeltida klosterträdgårdar. Den utformas med välordnade kvarter i kontrast till den fria parken utanför. Ett försänkt mittparti omgivet av promenadstråk och planteringar bildar trädgårdens kärna.

Här ska besökare, anhöriga och personal uppleva en kontemplativ trädgård som utstrålar lugn och harmoni. Färg, material och dofter ger ett litet trädgårdsparadis som även kan ses från entrén, vårdrummen och tillbyggnadens arkader och väntrum. De befintliga granitbänkarna vid entrén återanvänds. och kompletteras med andra sittmöjligheter.

Entrén knyter ihop historien

Huvudentrén behålls i nuvarande läge och entréplatsen får genom tillbyggnaden en mer omsluten och fastare form, mer lik Bjerkes ursprungliga intentioner. Entrén knyter tydligt ihop det gamla och det nya. Så gör även den glasade förbindelselänk över gården som är Whites tillskott till den pågående historien. Den gestaltas som ett tydligt tillägg, och tar i sin konstruktion upp diagonalmönstret från befintliga balkonger som här återkommer i form av screentryckt glas.

Receptionen flyttas till det nya huset med god överblick över entréplatsen, gården och de interna rörelserna. Kontakten mellan entréplatsen och parken tillgodoses genom en trappa längs det nya husets fasad.

Carlanderska sjukhuset har en både storslagen och hemtrevlig atmosfär. Den ombonade känslan återfinns även i tillbyggnaden där särskild omsorg lagts på entrérummet, arkadgången, de publika korridorerna och restaurangen. Inredningen görs varm och ombonad genom träpaneler och mustig färgsättning.

Från alla väntplat­ser kan man blicka ut genom generösa glaspartier över plantering­ar och vackra tegelfasader. Restaurangen i souterrängplanet – öppen både för personal och allmänhet – har kontakt med entréplanet och kan fungera som förlängt väntrum för sjukhuset och samtidigt vända sig utåt mot parkbesökarna. Glasade dubbeldörrar le­der ut till en uteservering i bästa väderstreck.

Fyra operationssalar blir sju

Arkitekturen styrs av två huvudsakliga faktorer: att möjliggöra modern vård och behandling inom den ursprungliga tomten och att korrespondera med det befintliga uttrycket. Carlanderska ska efter utvidgningen kunna uppfattas som en helhet, med tillbyggnaden som ett modernt tillägg.

Tillbyggnaden placeras väster om ursprunglig byggnad och är i fyra våningsplan samt ett souter­rängplan delvis under mark. Det översta våningsplanet utgörs av ett fläktrum. Tillbyggnaden inne­håller bland annat nya lokaler för de mest teknikintensiva verksam­heterna – operation, röntgen och sterilcentral, verksamheter som inte hade kunnat utvecklas i det gamla huset. Moderna operationssalar kräver utrymme på grund av tillkomman­de utrustning samt renluftsteknik för att klara högt ställda hygien­krav. Hela det översta våningsplanet utgörs därför av ett fläktrum.

Från tidigare fyra operationssalar (27 respektive 14 kvadratmeter) flyttar man till sju nya salar i storleksordningen 40-60 kvadratmeter.

Gedigna material som åldras vackert

Vägledande principer vid utformningen av tillbyggnaden har varit att skapa ett modernt uttryck i nära relation till det befintliga. De olika volymerna har länkats samman på varierande sätt men är alltid uppfattbara var och en för sig. Nationalromantikens signalement dominerar intrycket – de borgliknande kraftfulla volymerna, högkvalitativa material, gediget hantverksmässigt utförande med bearbetade tegelmurar och distinkta möten både mellan olika huskrop­par och mellan fasadmur och tak. Slutresultatet ger in­tryck av ett organiskt byggande under lång tid.

Tillbyggnaden är utförd med gedigna material som åldras vackert. Sjukhusets gamla tegelfasader återspeglas konsekvent i det nya med rött tegel och infärgad fog. Det medeltidsinspirerade tegelförbandet är detsamma, ett ”10-skifts munkförband med högerspringande kopp”.

 

Tillbyggnad Carlanderska sjukhuset

  • Kund: Carlanderska
  • Projektets start/slut: 2012-2017
  • Färdigställt: 2017
  • Ort: Göteborg
  • Fotograf/Illustratör: White view

Kompetenser

Team

  • Ulla Antonsson - Ansvarig arkitekt byggnad
  • Roger Johansson - Ansvarig arkitekt verksamhet
  • Lars Zackrisson - Handläggande ingenjör/uppdragsledare
  • Elin Hultman
  • Christian Wahlström
  • Fabian Sahlqvist
  • Krister Nilsson
  • Tobias Hesselgren
  • Anika Meincke
  • Lena Osvalds
  • Anna Barne

Liknande projekt