Gå tillbaka

Det välkända byggnadsminnesmärket, som har sin egen tåglinje, har överlevt bränder, skeppskollisioner, två världskrig och ett strängt maritimt klimat och har genomgått en lång rad förlängningar, tillägg och modifieringar sedan den öppnade 1830.

Vid pirens ände, efter 20 minuters promenad eller en lite snabbare tågresa har man lämnat stadens kulörta strandpromenad med dess ”game arcades” och fish’n chips-stånd långt bakom sig. Här ute är man som på ett skepp, omgiven av vatten och himmel, vindens vinande och sjöfåglarnas skrän.

Stadens ledning tyckte dock att något saknades och en internationell arkitekttävling utlystes för att blåsa nytt liv i och omkring piren. Målet var en modern attraktion med miljöprofil, som både kunde attrahera besökare och skapa stolthet bland stadens invånare. Tävlingen lockade totalt 74 arkitektkontor och White utsågs till vinnare.

I vårt vinnande förslag ”Sculpted by Wind and Wave” föreslog vi en mötesplats för både turister och bofasta med restaurang, café, kulturcenter med ateljéer, utställningar, filmvisning, uppträdanden och evenemang.

Southend Pier Project from Cecilie Hammer on Vimeo.

Vi tog fasta på upplevelsen av att vara till havs. Byggnadens dynamiska volym tycks ge vika för västanvinden likt vågorna på det vindsvepta havet. Det vågformade taket skapar en distinkt siluett som kan ses från stranden.

Vi ville skapa ramar för varierande temporära kulturella aktiviteter. Byggnadens main hall kan användas till konstutställningar, teater- och musikföreställningar, föredrag, filmvisning eller bröllop och det finns även en ateljé och ett mindre cafékök.

Materialen är valda för att vara hållbara i den maritima miljön. När man kommer nära upplever man de olika texturerna. Glasfiber, trä, glas och aluminium. Kulörerna är materialens egna med undantag för takbeläggningen som har pigmenterats till att matcha glasfiberns gröna toner.

Interiören är multifunktionell men absolut inte neutral. Genom den transparenta byggnadens gasytor erbjuds slående vyer av kusten, havet och piren. Dynamiken i volymen är lika påtaglig interiört som exteriört.

Entrén vänder mot söder och fasaden är tillbakadragen för att skapa en övertäckt, skyddad och samtidigt solig entréterrass med uteservering. Byggnadens upphöjda läge i förhållande till piren är en konsekvens av förväntade stigande havsnivåer.

Tävlingsförslaget innehöll också ett torg med utomhusscen och en separat restaurangbyggnad men på grund av en reducerad budget är dessa delar inte uppförda. Det har varit en utmanande uppgift att uppföra en byggnad så långt från land, med tidvattenskillnader på 5 meter, där fundamentet är en gjutjärnskonstruktion från 1890-talet.

Centret byggdes på ett närliggande varv, bogserades på en pråm och lyftes på plats i ett stycke med en enorm flytande kran. Den triangulerade geometrin och byggnadens stålskelett samverkar för att optimera vikt och styvhet vilket har varit nödvändigt för att kunna lyfta den 170 ton tunga kulturcentret.

Southend, The Royal Pavilion

  • Kund: Southend-on-Sea Borough Council
  • Projektets start/slut: 2009-2012
  • Färdigställt: 2012
  • Storlek/Yta: Byggnad ca 1 100 m² BTA. Landskap ca 3 000 m² BTA
  • Kostnad: ca. 3 miljoner £
  • Ort: Southend-on-Sea
  • Fotograf/Illustratör: Luke Hayes

Länkar

Utmärkelser

  • World Architecture Festival Awards 2010 shortlist, Future Projects Landscape
  • Mipim Awards 2013 Shortlist, Best refurbished building
  • RIBA East Regional Award 2013
  • Surface Design Award 2013

Team

  • Fredrik Pettersson
  • Niels de Bruin
  • Sam Keshavarz
  • Katarina Hennig

Byggnadstyp

Liknande projekt