Gå tillbaka

Vi tänkte oss ett mycket mörkt rum, nästan som en scen på en teater, med de stora marinmålningarna placerade som en sammanhängande kuliss i rummet. Varje målning avbildar ju på ett eller annat sätt horisonten, där himmel möter hav, med fartygen som centralt motiv. Genom att hänga målningarna i ett cirkulärt arrangemang med horisonten på en given höjd skapas illusionen av ett stort kontinuerlig hav, fyllt av dessa verkligt ståtliga fartyg som plöjer sin väg genom vattnet. Kanske rent av världens längsta målade rundhorisont?

Arrangemanget kan ses som ett direkt svar på uppgiftens centrala problemställning – hur man undviker att skapa en konstutställning. Hänger man tavlor på väggen i ett rum blir det annars per automatik en konstutställning, åtminstone i betraktarens ögon. Men konstnärerna Jacob Hägg och Herman af Sillén är ju i detta fall inte i första hand intressanta som konstnärer och Sjöhistoriska Museet är inte heller ett konstmuseum. Målningarna avbildar däremot en oerhört intressant del av vår marina historia, dessa fantastiska fartyg och de människor som befolkade dem.

Så hur kan vi kategorisera ”Mellan Hägg och Sillén”? Ska vi kalla det ett koncept? En idé? Svaret är enkelt nog. Det är årets bästa svenska inredning.

Ur juryns motivering vid korandet av Sveriges bästa inredning 2003 enligt tidskriften Forum.

Ett stort sammanhållande motiv, som inordnar målningarna i en helhet, visade sig lösa konstproblematiken på ett naturligt sätt och gav samtidigt utställningen en sinnlig och tydlig identitet. Målsättningen var att locka fram en upplevelse av att befinna sig mitt på havet, med horisonten på alla sidor. När detta motiv väl etablerats byggdes utställningen upp från en punkt mitt i rummet som fungerar katalyserande för hela utställningen. Genom att målningarna har förskjutits i djupled upplevs effekten av en sammanhängande horisont endast från denna punkt, som markeras av ett ensamt smalstrålande rött ljus.

Associationen till barockarkitekten Bernini och Petersplatsen i Rom är uppenbar och medveten. Men där Petersplatsen öppnar sina pelargångar från två betraktelsepunkter öppnar sig hela horisonten här. På så vis kan man kanske säga att vi gått längre än Bernini?

Själva inredningen, som föremål betrakat, representerar annars ett absolut minimum av komponenter. Enklast tänkbara stafflier som bär upp de precist belysta målningarna, ett antal väggskivor som gränsar av små rum för kompletterande information, och ett litet antal sittmöjligheter i anslutning till dessa rum. That’s it! På så vis bär analysen och idén hela projektet medan inredningens fysiska avtryck förblir osynligt och i praktiken ointressant. Kvar blir horisonten som fyller rummet, himlen, havet och fartygen.

Mellan Hägg och Sillén

  • Projektets start/slut: 2003-2003
  • Färdigställt: 2003
  • Ort: Stockholm
  • Fotograf/Illustratör: Åke E:son Lindman

Team

  • Mattias Lind - ansvarig arkitekt
  • Per Bornstein

Byggnadstyp

Liknande projekt