Kiruna står inför en av de största urbana omvandlingarna i vår tid. Hela staden ska flyttas drygt tre kilometer österut. Det är ett enormt projekt som väcker både oro och förväntan bland Kirunas drygt 18 000 invånare. Det innebär också en unik möjlighet att omvandla staden till det bättre. Det krävs en noggrann strategisk planering och nära samråd med hela samhället för att tillvarata det kollektiva minnet i skapandet av en gemensam vision för framtiden. Projektets ambition saknar tidigare motstycke och väcker frågan om det är möjligt att flytta en stad till en ny plats och bygga upp den på nytt, men samtidigt bevara den unika identiteten hos staden och dess invånare?

Kiruna måste flytta. En stor mängd järnmalm bryts ur gruvan Kirunavaara i stadens västra utkant, vilket medför att marken runt gruvan deformeras och sjunker. Effekterna av detta når snart stadskärnan. Det statligt ägda gruvbolaget LKAB, som grundade staden år 1900 och nu är Europas största producent av järn och Sveriges största energikonsument, ska bekosta flytten av Kiruna för att kunna fortsätta sin gruvdrift vid Kirunavaara fram till år 2033.

I februari 2013 vann White, i samarbete med Ghilardi + Hellsten Arkitekter, en internationell tävling för att ta fram en 20-årig masterplan över Kirunas stegvisa flytt fram till år 2033. White överträffade kommunens instruktioner och tog ett betydligt större grepp: En 100-årig masterplan med målet att skapa en hållbar modellstad, en stad med en mångfaldig ekonomi som inte är lika beroende av världsmarknaden för järnmalm.

LKAB och Kiruna kommun presenterade nyligen det första steget i denna masterplan och LKAB utlovade en investering på 3,73 miljarder kronor för utvecklingen av den nya stadskärnan. Byggandet av steg 1 inleddes i juni 2014 och förväntas slutföras om sju år.

Flytten av staden

Whites vision för omvandlingen av Kiruna kommer att förverkligas stegvis. En rad projekt gör det möjligt för staden att förflytta sig framåt längs ett nytt stadsband mot sitt nya hem. Detta band, som följer huvudgatan Malmvägen, kommer att knyta samman centrala Kiruna med de närliggande samhällena Lombolo och Tuolluvaara, flygplatsen och Kirunavaaragruvan. Det gamla Kirunas karaktär kommer att bevaras genom återanvändning av material från rivna byggnader. Några av stadens kulturellt betydelsefulla byggnader, bland dem en historisk kyrka, kommer att flyttas oförändrade. Det gamla Kiruna kommer att fasas ut gradvis och när staden blir mer levande längre österut, kommer samhället att flytta.

En möjlighet utan motstycke

Flytten innebär en möjlighet utan motstycke för Kiruna att omvandla sig till en mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar stad. Den nya bebyggelsen kommer att utformas utifrån en klimatneutral agenda. En tätare och mer intelligent stadsplan, försedd med mötesplatser och kulturella faciliteter, kommer att främja det offentliga livet och därmed minska den demografiska mansdominansen från Kirunas historia. Detta gör det möjligt för en mer mångfaldig befolkning att slå sig ned och trivas. Kiruna har den snabbast växande andelen småföretag i Sverige och efter år av befolkningsminskning finns nu en stor efterfrågan på nya bostäder. Nya bostadskvarter kommer att byggas, utöver de 3 000 hem som ska flyttas.

Den fysiska flytten av stadskärnan och processens sociala dimension är projektets största utmaningar. Kirunas klimat och läge innebär ytterligare prövningar. Staden, som ligger 14 mil norr om Polcirkeln, är oerhört avlägset belägen. Klimatet är subarktiskt. Solen går aldrig ned under sommaren och går aldrig upp under vintern. Temperaturen kan sjunka till 22 minusgrader. Den nya masterplanen kommer att använda befintliga resurser effektivt. Den enorma mängd överskottsvärme som gruvdriften genererar ska, tillsammans med vindkraft, användas för att framställa energi. Man ska också bygga en infrastruktur för återvinning för att minska transporter och avfall.

Den nya stadsplanen

Det första steget i masterplanen är ett nytt torg, som kommer att hysa såväl Kirunas historiska klocktorn, som ett nytt resecentrum (2018), vilket underlättar förbindelserna mellan den gamla och den nya staden. Här uppförs även ett nytt stadshus, Kristallen (2016), som ritats av Henning Larsen Arkitekter. Steg 1 kommer också att omfatta ett nytt bibliotek (2019) och en ny simhall (2016). Till 2021 ska också Kiruna kyrka varsamt nedmonteras och byggas upp på sin nya plats. Från det centralt belägna torget och den centrala sträckan Malmvägen, ska bostadsområdena byggas som utsprång eller ”stadsfingrar” in i det omgivande arktiska landskapet, så att de boende aldrig är mer än tre kvarter från naturen.

Alla involveras

Kirunas invånare är centrala i Whites strategi. En kontinuerlig dialog mellan kommunen, utformarna av masterplanen och Kirunas invånare är nödvändig för att omvandlingen ska lyckas. Whites utforskande arbete, utfört av våra interna socialantropologer, ledda av Viktoria Walldin, syftar till att nå bortom det förväntade och förverkliga önskvärda resultat. Samarbetet med invånarna har präglat masterplanen och en fortgående dialog kommer att genomföras på följande tre sätt: formella och informella diskussioner samt feedback från invånarna, en föreslagen Kirunabiennal för att visa upp visionen för staden och dela med sig av berättelsen vid olika evenemang, samt Kirunaportalen, en bygg-det-själv-affär och återvinningsdepå, där rester från den gamla staden kan återanvändas, återvinnas och passas in i den nya.

Flytten av Kiruna har diskuterats i över tio år, ända sedan LKAB varnade staden för att gruvdriften deformerat marken. Godkännandet av masterplanen och LKABs investering i steg 1 är en betydelsefull milstolpe i omvandlingen av staden. De innebär att Kirunas invånare inte längre måste hålla tillbaka sina liv, utan kan börja planera sin framtid.

Kiruna

  • Kund: Kiruna kommun
  • Projektets start/slut: 2012-2040
  • Färdigställt: 2040
  • Photographer/Illustrator: White och Tegmark

Team

  • Krister Lindstedt - Process Leader and Lead Architect
  • Mikael Stenqvist - Lead Architect
  • Koen Kragting - Architect
  • Anna Edblom - Architect
  • Åsa Bjerndell - Architect
  • Sam Keshavarz - Landscape Architect
  • Jeroen Matthijssen - Landscape Architect
  • Viktoria Walldin - Social Anthropologist
  • Jan Wijkmark - Sustaniability, Biologist
  • Camilla Ottosson - Culture Geography
  • Linda Sofi Bäckstedt - Architect
  • Monica von Schmalensee
  • Erik Linn
  • Jan Anundi
  • Tobias Stenmark
  • Jan Perotti
  • Marja Lundgren
  • Erik Eriksson
  • Sara Grahn
  • Ghilardi + Hellsten Arkitekter
  • Spacescape
  • Vectura Consulting AB
  • Evidens BLW AB

Byggnadstyp

Liknande projekt