Nyheter

Plats för Göteborg presenterar plan för nytt evenemangsområde

23 maj, 2017

Idag presenteras planen för ett helt nytt evenemangsområde i Göteborg – 4000 bostäder, ny arena och mycket mer! Plats för Göteborg är ett initiativ i syfte att utveckla området mellan Nya Ullevi och Svenska Mässan. Genom att ta ett helhetsgrepp kring såväl arenafrågan, bostäder, företag och platser för idrott och evenemang kan det skapas ett område där hela Göteborg kan ta plats, både i Sverige och internationellt.

Arena Flygvy 170518 RS

Plats för Göteborg är ett konsortium med Balder, Castellum, HSB, Platzer, Riksbyggen, Skanska, Stena Fastigheter, Wallenstam samt arkitekterna White, Semrén Månsson, Wingårdhs och Sweco.

White, med arkitekterna Johan Lundin och Louise Didriksson i spetsen, har i gruppen tagit fram en stadsbyggnadsvision för området längs det så kallade evenemangsområdet. Förslagets syfte är att visa hur ny arena och ny simhall kan finansieras genom bostadsbyggande. White har bidragit med idéer på hur staden kan utvecklas så att området blir en sammanhängande del av staden.

Arenan integreras i kvarteret

Förslaget visar hur den nya arenan integreras i en kvartersstruktur som innehåller verksamheter i bottenvåningarna. Högre upp i husen finns plats för kontor, hotell och bostäder. Här finns en unik möjlighet att kombinera vardagsdestinationer med arenor i världsklass.

– Det handlar inte om att bygga ett hus – det är hela området som är arenan! Att bygga stad handlar om att skapa offentliga rum där människor kan mötas. Parken, Arenatorget och Å-stråket är de viktigaste pusselbitarna i förslaget, säger Johan Lundin.

Arenatorget

Arenastaden_SEMREN&MA¦èNSSON_River_utkast_2

Liv och rörelse ska ge ökad trygghet

Burgårdsparken, ett restlandskap med stora ekar blir hela områdets gröna lunga, fylld med aktiviteter. Parken möter Arenakvarteret vid Arenatorget, som blir en viktig plats för lek, vila, mat och äventyr för barn och unga. Här finns den nya simhallens entré en mycket viktig målpunkt för att skapa liv och rörelse i området. White ser stor potential att maximera användandet av en ny arena och ge plats inte bara för evenemang utan även för vardagsidrott och föreningsaktiviteter.

– Med fler människor i rörelse genom området och med fler verksamheter i anslutning till området ökar tryggheten och därigenom attraktiviteten, säger Louise Didriksson.

Förslaget visar möjligheten att genom gestaltning av både byggnader och offentligt rum skapa ett aktivt, karaktärsfullt och spännande stadslandskap för hela Göteborg.

Läs mer om förslaget på www.platsforgoteborg.se

 

 

Publicerad: 23 maj, 2017

Läs hela

I Hokus Fokus flyttar White fokus från ”det onda”

15 maj, 2017

För att flytta fokus från det kliniska, som ofta upplevs ogästvänligt och hotande, fick White i uppdrag att omvandla väntrum och provtagningsrum på Barnfysiologen i Göteborg. Olika årstidsteman och barn- och patientperspektiv har inspirerat och väglett gestaltningen, och resultatet har blivit en varm och välkomnande miljö i nära samverkan mellan kompetenserna ljusdesign och inredningsarkitektur.

HokusFokus_1
I ena provtagningsrummet kan patienterna nu titta upp på ett målat bladverk i taket, kompletterat med fiberoptik likt en solbelyst trädkrona. Rummet i övrigt är inrett som en somrig blomsteräng med den medicinska utrustningen delvis dold eller integrerad i motivet.

– När man kommer till ett sjukhus som patient befinner man sig i en väldigt utsatt situation. Man kanske är orolig, har ont och vet inte riktigt vad som ska hända. Vårt uppdrag har handlat om att skapa en välkomnande miljö som flyttar fokus från det onda. Därför har vi kallat projektet för Hokus Fokus. Det som varit extra roligt är att vi inte bara fått möjlighet att jobba med väntrummen, utan även provtagningsrummen. Eftersom fokus oftast ligger på utrustningen och det kliniska är det en miljö som kan kännas väldigt skrämmande och ogästvänlig, säger inredningsarkitekt Johanna Augustsson och ljusdesigner Mikaela Åström Forsgren.

En nära dialog med personal, patienter och anhöriga har lett till stort engagemang. Patienter har ritat och berättat om sina favoritplatser och vilken miljö de önskade på sjukhuset. För att kunna utföra provtagningarna krävs stora mängder av jämnt ljus, vilket kan upplevas obehagligt för patienten. En viktig bit har därför handlat om att skapa ett bländfritt ljus med god färgåtergivning som kan dimras efter behov. Efter provtagningen kan belysningen tex dimras ner och ersättas av glittrande fiberoptik, för att skapa en lugnare och tryggare stämning.

Inredning och ljus Barnfysiologen Göteborg
Specialdesignade sittmöbler, skåpsinredning, armaturer och djurschabloner skapar flera avdramatiserande fokuspunkter att fästa blicken på under provtagning och behandling.

HokusFokus_4

HokusFokus_3 HokusFokus_5

HokusFokus_7 HokusFokus_8

 

Publicerad: 15 maj, 2017

Läs hela

Fortsatt förtroende efter lyckat samarbete kring sjukhusprojekt i Kongo

12 maj, 2017

White har sedan september 2016 arbetat med en förstudie för en ny mor- och barnenhet på Panzisjukhuset i staden Bukavu, östra delen av DR Kongo nära gränsen till Rwanda. Sjukhuset drivs av människorättsförsvararen, fredspriskandidaten och 2014 års Sakharovpristagare Dr Denis Mukwege.

Under Dr Mukweges besök i Oslo den 6 maj presenterade arkitekterna Cristiana Caira och Saga Karlsson tillsammans med professor Marie Berg från Göteborgs universitet och Andreas Berg från WSP den färdiga förstudien.

JohnnyVaetNordskog_web_VN_8261

– Vi fick mycket positiv respons från Dr Mukwege och representanterna från Mukwege Foundation, och fick glädjande nog frågan om att följa upp projektet under nästkommande skede och genomförande i samarbete med lokala arkitekter när finansieringsfrågan har landat. Nu startar en enorm kraftinsamling från Panzisjukhuset för att få finansiering för genomförandet, bland annat genom en stor givarkonferens i Bukavu med internationella aktörer i slutet av maj, berättar ansvarig arkitekt Cristiana Caira.

Förstudien har genomförts pro bono av White i samarbete med Panzisjukhuset, Göteborgs universitet, WSP, Art of Life and Birth samt Centrum för Vårdens Arkitektur vid Chalmers. Syftet är att bygga ett center där kvinnor kan föda barn tillsammans med närstående i en säker och professionell miljö. Enheten skall lösa trångboddheten i det befintliga sjukhuset och erbjuda en mödra- och neonatalvård som är baserad på en vetenskaplig, patientcentrerad holistisk vårdfilosofi, och som utformas enligt principerna av den läkande arkitekturen.

FN:s femte millenniemål är att minska den globala mödradödligheten med tre fjärdedelar. Dr Mukweges vision är att genom Panziprojektet skapa en förebild för mödra- och neonatalvård för andra sjukhus i liknande kontexter i DR Kongo, Afrika och världen.

JohnnyVaetNordskog_web_VN_8433

Publicerad: 12 maj, 2017

Läs hela

Ta plats!

12 maj, 2017

Hur kan vi som arkitekter och stadsplanerare verka för ett demokratiskt samhälle där alla får ta lika mycket plats oavsett kulturell och social bakgrund, och samtidigt höja den arkitektoniska kvaliteten?

Det är några av frågorna vi söker svar på när vi i år har slagit ihop vår årsberättelse och hållbarhetsrapport. Och samtidigt gjort den digital!

Den geopolitiska situationen under 2016 präglades av en ökad osäkerhet om delandet av resurser och av en växande polarisering. Genom att kontinuerligt öka vår expertis inom framförallt hållbarhetsfrågor – socialt, ekologiskt såväl som ekonomiskt – ser vi till att ta vårt ansvar för att säkra kvaliteten på utformning och gestaltning i en orolig omvärld.

2016 blev ett historiskt bra år för oss och för arkitektbranschen i stort. Förståelsen för arkitekturens betydelse i det hållbara samhällsbygget ökar. Tack vare alla kompetenta medarbetare kan White visa ett resultat med god lönsamhet med en omsättning om 900 MSEK och en stark utveckling av företaget med en organisk tillväxt under året.

Trevlig läsning!

Här hittar du rapporten

rapport

Av: Peter Nilsson

Publicerad: 12 maj, 2017

Läs hela

Äntligen dags för Whitedagen 2017

4 maj, 2017

Årets upplaga av Whitedagen äger rum i Göteborg där medarbetarna från de 16 kontoren i Sverige, Danmark, Norge och Storbritannien samlas för att summera 2017 och utforska kommande utmaningar.

Whitedagen kallar vi den årliga tradition då alla våra medarbetare samlas för inspiration, arkitektursamtal, föreläsningar, middag och fest. Temat för årets Whitedag är Kulturens kraft och rummets roll. Kultur är en förutsättning för en levande demokrati. Människor behöver träffas, uppleva saker tillsammans, göra saker tillsammans, samtala, skapa, ta del, vara en del av något större. När samhället genomgår snabba förändringar blir kulturen extra viktig, därför ägnas Whitedagen åt vår tids mötesplatser och rum för kultur.

White jobbar aktivt med detta fokus i bland annat dessa tre projekt:
Växjö stads- och stationshus, där White bygger ett vardagsrum mitt i staden
Kulturhus Skellefteå, som ska samla stadens konst, litteratur och teater under ett tak, och som dessutom kommer bli Nordens högsta träbyggnad.
Selma stadsdelshus, en byggnad som genom kultur ska skapa samarbete mellan Norra Hissingens medborgare, kulturverksamhet och stadsdelsförvaltning.

Whitedagen inleds på Eriksberg med bland andra talarna Michael Green från MGA architects, Maria Montelius och Navid Modiri. Under eftermiddagen genomförs en stadsorientering ”White Go” med ca 30 checkpoints i staden från Eriksberg via Frihamnen till Ringön. Eftermiddagen avrundas på Esperantoplatsen med Navid Modiri. Kvällen avslutas med middag och fest.

160422-white-whitedagen-003

Av: Ann Nilsson

Publicerad: 4 maj, 2017

Läs hela

Carlanderska fullvuxet – efter hundra år

4 maj, 2017

Hundra år efter arkitekttävlingen om Carlanderska är det nu äntligen dags för invigning av det färdiga sjukhuset. Med ett öga på ritningarna från 1917 och det andra riktat mot framtidens vårdbehov har White skapat en helhet som förverkligar visionen om ”möjligheternas sjukhus” och nästan fördubblar sjukhusets storlek.

Carlanderska vy 04 140506 DH

Våren 1916 lämnade grosshandlare Christopher Carlander och hans son Axel en skrivelse till Göteborgs stadsfullmäktige med förslag om att bygga ett privat sjukhem med huvudstadens Sophiahemmet som förebild. För säkerhets skull donerade de 750 000 kronor som grundplåt till ett nytt sjukhus, och året därpå upplät staden en lämplig tomt – på en tidigare avrättningsplats. 1917 vann arkitekten Arvid Bjerke tävlingen om att rita det nya sjukhuset. Första världskriget bromsade projektet, men 1927 stod sjukhuset klart och har sedan dess tagit emot patienter i sin vackra parkmiljö mitt i centrala Göteborg.

Idag är Carlanderska ett högt ansett sjukhus med ett stort utbud inom de flesta specialiteter. Det är vackert, familjärt och omtyckt av både patienter och personal. Men det är också trångt. Operationssalarna är från 1927, med fin utsikt över parken men otidsenliga enligt dagens krav på den alltmer teknikintensiva verksamheten. För att förbli ett attraktivt sjukhus med optimal vård i ändamålsenliga lokaler byggs Carlanderska ut med nära 7000 kvadratmeter. White svarar för arkitekturen i ett uppdrag där gammalt möter nytt, modern teknik möter kulturhistorisk miljö och där dagens arkitekter ”samarbetar” med dåtidens.

1917 års planer förverkligas

Redan 2001 fick White i uppdrag att titta på hur en utbyggnad skulle kunna göras inom ramarna för detaljplanen från 1935. Byggrätten omfattar hela den stora sjukhusparken vilken i sin tur ingår i Göteborgs bevaringsprogram sedan 1975 och dessutom omfattas av Plan- och bygglagens förvanskningsförbud. Det är alltså inte en plats där man kan härja runt hur som helst – sjukhuset och den intilliggande Carlandersparken utgör en kulturhistorisk miljö och därför har stor vikt lagts vid att nybyggnationen ska smälta väl in.

Roger Johansson, arkitekt på White i Göteborg, begav sig till Landsarkivet för att gräva i historien. Efter visst detektivarbete hittade han Arvid Bjerkes ritningar från 1917. Pusselbitarna föll på plats. Det visade sig nämligen att Bjerkes ursprungliga plan med en kringbyggd gård inte hade genomförts fullt ut. Pengarna räckte inte hela vägen.

Med de gamla blåkopiorna som utgångspunkt har White nu kunnat fullborda Bjerkes arbete. Inte som slavisk kopia utan respektfullt och självständigt för bästa möjliga helhet med modern vård och behandling inom den ursprungliga tomten. Ett team på White, med Roger Johansson och Ulla Antonsson som ansvariga, har genomfört arkitektarbetet där kunskap om vårdens arkitektur gått hand i hand med bevarandekunskap.

– Vi ser det nya huset som en yngre kusin som kompletterar och avslutar den ursprungliga anläggningen. Balansgången är att maxa lokalerna för de mest teknikintensiva verksamheterna, samtidigt som vi säkerställer den kulturhistoriska miljön, säger Roger Johansson och Ulla Antonsson.

Fyra operationssalar blir sju

Arkitekturen styrs av två huvudsakliga faktorer: att möjliggöra modern vård och behandling inom den ursprungliga tomten och att korrespondera med det befintliga uttrycket. Tillbyggnaden inne­håller bland annat nya lokaler för de mest teknikintensiva verksam­heterna – operation, röntgen och sterilcentral, verksamheter som inte hade kunnat utvecklas i det gamla huset. Från tidigare fyra operationssalar (27 respektive 14 kvadratmeter) flyttar man till sju nya salar i storleksordningen 40-60 kvadratmeter.

Carlanderska vore inte Carlanderska utan sin park. Parken ska bevaras och fortsätta vara öppen för alla, och kompletteras med uteservering vid restaurangen. Genom tillbyggnaden skapas både en tyd­ligt formad entréplats och den kringbyggda gård som tänktes 1917 men förverkligas först hundra år senare.  Här ska besökare, anhöriga och personal uppleva en kontemplativ trädgård som utstrålar lugn och harmoni.

 

Läs mer om projektet här!

 

 

 

Publicerad: 4 maj, 2017

Läs hela

Samarbete mellan arkitekter och byggherrar – från ord till handling!

21 april, 2017

Visionerna och ambitionerna i våra städer är höga. På kommunernas agenda står att skapa en för framtiden hållbar stad, för alla medborgare. Samtidigt växer frustationen över att vi sällan ser avtryck av dessa ambitioner i de nya miljöerna. Vilka verktyg är avgörande för att gå från ord till handling?

Hur kan staden arbeta på nya sätt för säkerställa stadskvaliteter i det som faktiskt byggs? En utmaning är att medan kommuner och stadsplanerare har fokus på ”liveable cities”, inkluderande processer och stadskvaliteter, så ligger byggherrarnas fokus oftast på det blivande boendet, en snabb process samt kostnadseffektivitet.

-
De starkaste incitamenten för byggherrarna i ett projekt.
GodmorgonGbg_170421_1
Under Whites frukostseminarium God morgon Göteborg den 21 april presenterade Johan Dahlberg, hållbarhetsstrateg på White, ett exempel på ett stort projekt där fokus ligger på process och kunskap: Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Hållbarhetsprogram för Norra Djurgårdsstaden

Johan Dahlberg har tillsammans med Jan Wijkmark, även han hållbarhetsstrateg på White, hjälpt Stockholms Stad utveckla hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. Där tar staden ett samlat grepp för att skapa ”en miljöstadsdel i världsklass” – en process med tydliga krav, djupgående samarbeten och lösningar som kan implementeras i stor skala. Johan gav deltagarna en inblick i hållbarhetsprogrammets mål och hur de tas vidare i genomförandet i samarbete med byggherrarna.

– En av poängerna i det här projektets hållbarhetsprogram är att staden inte säger att du måste ha gröna tak eller x antal träd, utan byggherren får själv välja lösningar så länge helheten uppnår en viss kvalitet, som mäts med hjälp av bland annat grönytefaktor och mobilitetsindex. Ett annat lovvärt inslag är bygglogistikcentret för Norra Djurgårdsstaden, där staden och byggherrarna samverkar för att minska miljöbelastningen från transporter och effektivisera materialhanteringen inom hela projektområdet, säger Johan Dahlberg.

Tanken är att den tydliga arbetsprocess som används i projekt Norra Djurgårdsstaden, med politisk vilja som grund och krav och uppföljning, samverkan och kompetensutveckling, och kopplingen till forskning och utveckling som andra viktiga komponenter, ska ge ringar på vattnet och kunna appliceras på andra projekt. Erfarenheter och ny kunskap förmedlas till byggherrar och stadens tjänstemän genom ett kompetensprogram, där frågor som är aktuella i projektet vid en viss tidpunkt tas upp under halvdagsseminarium.

Poängsystem ger bättre projekt

Alarik von Hofsten, projektansvarig för Fyrklövern i Upplands Väsby kommun och frilansande stadsutvecklare, berättar om ett annat exempel från Upplands Väsby, där kommunen skapat ett poängsystem med markrabatt för byggherrar. Kan byggherrars frihet och ekonomiska incitament bidra till att den goda staden byggs? Upplands Väsby utanför Stockholm vågade prova ett poängsystem som ger markrabatt om byggherrarna bidrar till stadsbyggnadskvalitéer. Området Fyrklövern är ett exempel där entreprenörer fått vara med tidigt i processen. I stället för markpriser har kvalitet, innovation och medborgarnas behov stått i fokus genom användande av ett poängsystem som beskriver och tydliggör vilka kvalitativa respektive kvantitativa krav som entreprenörer ska leva upp till.

– Det finns alltid en massa idéer, en del helt orealistiska och andra som är realistiska och genomförbara. Den stora frågan är hur vi får dem förverkligade, och det är här poängsystemet kommer in, säger Alarik von Hofsten.

GodmorgonGbg_170421_6

Modellen har tre klasser, guld, silver och brons med stegrande kvalitetskrav och ger motsvarande prisavdrag från grundpriset. Utifrån hur byggherren lever upp till kraven sätts även en kvalitetsstämpel som visar vilken sammanvägd kvalitetsklass som projektet uppnått. Ambitionen är att poängsystemet ska vara enkelt och leda till att det byggas mer kvalitativt och långsiktigt.

– Med det här systemet får byggherrarna ett ekonomiskt bidrag som incitament för att uppfylla projektets ambitioner. I stället för en massa ”besvärliga” tvingande krav, belönas byggherrarna mer ju mer de svarar upp mot projektets mål. Detta gör att krocken mellan byggherrarnas och stadens olika fokus i projektet blir mindre, i och med att de som bygger får ett intresse även av att uppfylla de stadskvaliteter som staden vill ha.

GodmorgonGbg_170421_5
Alarik von Hofsten och Johan Dahlberg.

GodmorgonGbg_170421_4

Länkar för dig som vill veta mer:

Norra Djurgårdsstaden

Området Fyrklövern

Poängsystem (Upplands Väsby kommun)

 

Publicerad: 21 april, 2017

Läs hela

White förstärker sitt hållbarhetsteam

11 april, 2017

White i Malmö rekryterar samhällsstrategerna Anna Krook och Josef Sjöberg från ÅF. Därmed stärks kompetensen på arkitektkontoret ytterligare inom miljö- och hållbarhetsfrågorna – särskilt inom området social hållbarhet.

Med ett hållbarhetsteam på totalt sex personer på kontoret i Malmö så skapas ännu större möjligheter för White att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv i alla sina processer och uppdrag. Rekryteringen är strategiskt viktig för White, vars mål är att skapa sinnlig arkitektur som är långsiktigt hållbar för såväl staden som människorna.

Anna Krook är landskapsarkitekt och genusvetare och arbetar strategiskt med samspelet mellan människa och den byggda miljön samt förutsättningar för ett hållbart vardagsliv.
– Jag valde White för att arbeta närmare arkitekturen och för att de tar hållbarhetsfrågorna på allvar. Det ger oss förutsättningar att fortsätta stärka arkitekturens bidrag till en god samhällsutveckling.

jess

Josef Sjöberg är kulturgeograf med specialistkompetens inom hållbar stadsutveckling som process och staden som social arena. – White är ett starkt varumärke när det kommer till hållbarhet, här finns stor kunskap kring både sociala perspektiv och miljö. Att få vara en del av Whites satsning på att ytterligare höja ambitionsnivån när det gäller hållbarhetsfrågorna ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv ska bli inspirerande.

jac

Alexandra Hagen är kontorschef på White arkitekter i Malmö och säger att rekryteringen ligger helt i linje med Whites vision- och verksamhetsplan.
– Att ha tillgång till bred hållbarhetskompetens på kontoret är helt avgörande för oss. Hållbarhetsfrågorna – både ur ett socialt och miljöperspektiv – ska vara en självklar och integrerad del i varje projekt vi arbetar med. Anna Krook och Josef Sjöberg är på plats på Whites kontor i Malmö från och med april månad.

Publicerad: 11 april, 2017

Läs hela

Ny handbok ska ge bättre gröna tak

16 mars, 2017

En ny bok om växtbäddar och vegetation på gröna tak har tagits fram i ett FoU-projekt inom Vinnova i samarbete med White. Handboken möter de behov som finns kring riktlinjer för att göra kvalitativa gröna tak.

Svenska städer byggs allt tätare på bekostnad av tätorternas grönområden. När dessa exploateras försvinner också de mångsidiga funktioner som grönskan har i städerna.

Därför släpps nu en bok som ska bidra till fler kvalitativa gröna tak. Grönatakhandboken har tagits fram i ett FoU-projekt inom Vinnova i samarbete med White.

– På de gröna taken vill vi i bästa mån rekonstruera naturliga processer så att man får största möjliga utväxling med naturen. Med boken vill vi öka förståelsen och ge råd och tips för att skapa gröna tak utifrån önskad målbild och funktion, som ger långa hållbara lösningar av hög kvalitet, säger Tove Jägerhök, landskapsarkitekt på White och en av skribenterna till handboken.

Tove_MG_4229

Boken tar upp följande fem faktorer som gröna tak kan bidra till:
* Motverka stigande stadstemperatur
* Reducera buller och luftföroreningar
* Bidra till biologisk mångfald
* Reducerar volym och hastighet på avrinnande vatten
* Bidrar till rekreation och hälsa

– Allra bästa rådet för att jobba framgångsrikt är att låta ekosystemtjänsterna och de gröna taken vara en förutsättning i arkitekturen. Allt för att maxa nyttan både socialt och ekologisk, säger Tove.

Boken finns att beställa via: http://greenroof.se/

gronatak

Av: Ann Nilsson

Publicerad: 16 mars, 2017

Läs hela

Ny bok om arkitekturens betydelse för rehabilitering inom rättspsykiatrin

16 mars, 2017

Boken ”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” presenteras för första gången under Svenska Psykiatrikongressen den 16 mars.
– Ambitionen är att öka förståelsen för arkitekturens betydelse bland beställare och planerare, men att också lyfta frågan om hur dialog och samverkan mellan verksamhet och arkitekt kan bidra till verksamhetens utveckling, säger Stefan Lundin, gestaltningsansvarig för Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus utanför Göteborg.

”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” berättar om tillkomsten av Rågården, om varför sjukhuset hamnade där det hamnade och om tankarna bakom utformningen. Den kretsar kring tre huvudfrågor. Dels rehabiliteringsoptimismen, det sociala engagemanget och tron att människor och samhälle går att förändra i en positiv riktning med klokt och tålmodigt arbete. Dels tron på den fysiska miljöns betydelse för en sådan rehabilitering; arkitekturen, och alldeles särskilt vårdarkitekturen, som ”social konst”.

Rågården
”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” är en berättelse om tillkomsten av Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus. Vikten av samverkan mellan flera olika parter är ett av bokens huvudmotiv, liksom den gemensamma synen på en ”rehabiliteringsoptimism”.

Stefan Lundin, arkitekt på White och industridoktorand inom vårdens arkitektur vid Chalmers, är tillsammans med Claes Caldenby, tidigare medarbetare på White och numera professor emeritus vid Chalmers arkitektur, redaktör för boken.

– Det stora engagemanget hos personal och ansvariga för verksamheten har varit en väldigt viktig del av projektet. Trots att ett tätt samarbete mellan beställare och arkitekt redan tidigt i processen kräver både tid och resurser, så har man ansett att det är värdefullt för verksamhet och patienter – det tycker jag säger något positivt om vårt samhälle och utvecklingen inom rättspsykiatrin, säger Stefan Lundin.

Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus
Stefan Lundin menar att förnuftstron nedvärderar de estetiska känslornas betydelse medan nyare hjärnforskning visar att våra känslomässiga upplevelser har en avgörande betydelse för vårt välbefinnande.

Stefan arbetar i huvudsak med olika vårdprojekt men med specialisering inom psykiatri och rättspsykiatri. Hans forskning rör frågeställningen om det finns någon ”läkande arkitektur”, det vill säga om den fysiska miljön kan påverka hälsa, återhämtning och välbefinnande hos patienter och anhöriga men också hos personal.

”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” är något av en uppföljning eller fortsättning på boken ”Arkitektur som medicin – arkitekturens betydelse för behandlingsresultatet inom psykiatrin”, som togs fram efter att White, med Stefan Lundin som ansvarig arkitekt, ritat den nya vårdbyggnaden för akutpsykiatri vid Östra sjukhuset 2006. Projektet uppmärksammades bland annat då omfattningen av tvångsåtgärderna gentemot patienterna drastiskt minskade och upplevelsen av hot och våld minskade hos personalen. Boken har också översatts till engelska och väckt internationellt intresse.

Beställ boken hos ARQ

Bok Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus

Publicerad: 16 mars, 2017

Läs hela