Nyheter

Samarbete mellan arkitekter och byggherrar – från ord till handling!

21 april, 2017

Visionerna och ambitionerna i våra städer är höga. På kommunernas agenda står att skapa en för framtiden hållbar stad, för alla medborgare. Samtidigt växer frustationen över att vi sällan ser avtryck av dessa ambitioner i de nya miljöerna. Vilka verktyg är avgörande för att gå från ord till handling?

Hur kan staden arbeta på nya sätt för säkerställa stadskvaliteter i det som faktiskt byggs? En utmaning är att medan kommuner och stadsplanerare har fokus på ”liveable cities”, inkluderande processer och stadskvaliteter, så ligger byggherrarnas fokus oftast på det blivande boendet, en snabb process samt kostnadseffektivitet.

-
De starkaste incitamenten för byggherrarna i ett projekt.
GodmorgonGbg_170421_1
Under Whites frukostseminarium God morgon Göteborg den 21 april presenterade Johan Dahlberg, hållbarhetsstrateg på White, ett exempel på ett stort projekt där fokus ligger på process och kunskap: Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Hållbarhetsprogram för Norra Djurgårdsstaden

Johan Dahlberg har tillsammans med Jan Wijkmark, även han hållbarhetsstrateg på White, hjälpt Stockholms Stad utveckla hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. Där tar staden ett samlat grepp för att skapa ”en miljöstadsdel i världsklass” – en process med tydliga krav, djupgående samarbeten och lösningar som kan implementeras i stor skala. Johan gav deltagarna en inblick i hållbarhetsprogrammets mål och hur de tas vidare i genomförandet i samarbete med byggherrarna.

– En av poängerna i det här projektets hållbarhetsprogram är att staden inte säger att du måste ha gröna tak eller x antal träd, utan byggherren får själv välja lösningar så länge helheten uppnår en viss kvalitet, som mäts med hjälp av bland annat grönytefaktor och mobilitetsindex. Ett annat lovvärt inslag är bygglogistikcentret för Norra Djurgårdsstaden, där staden och byggherrarna samverkar för att minska miljöbelastningen från transporter och effektivisera materialhanteringen inom hela projektområdet, säger Johan Dahlberg.

Tanken är att den tydliga arbetsprocess som används i projekt Norra Djurgårdsstaden, med politisk vilja som grund och krav och uppföljning, samverkan och kompetensutveckling, och kopplingen till forskning och utveckling som andra viktiga komponenter, ska ge ringar på vattnet och kunna appliceras på andra projekt. Erfarenheter och ny kunskap förmedlas till byggherrar och stadens tjänstemän genom ett kompetensprogram, där frågor som är aktuella i projektet vid en viss tidpunkt tas upp under halvdagsseminarium.

Poängsystem ger bättre projekt

Alarik von Hofsten, projektansvarig för Fyrklövern i Upplands Väsby kommun och frilansande stadsutvecklare, berättar om ett annat exempel från Upplands Väsby, där kommunen skapat ett poängsystem med markrabatt för byggherrar. Kan byggherrars frihet och ekonomiska incitament bidra till att den goda staden byggs? Upplands Väsby utanför Stockholm vågade prova ett poängsystem som ger markrabatt om byggherrarna bidrar till stadsbyggnadskvalitéer. Området Fyrklövern är ett exempel där entreprenörer fått vara med tidigt i processen. I stället för markpriser har kvalitet, innovation och medborgarnas behov stått i fokus genom användande av ett poängsystem som beskriver och tydliggör vilka kvalitativa respektive kvantitativa krav som entreprenörer ska leva upp till.

– Det finns alltid en massa idéer, en del helt orealistiska och andra som är realistiska och genomförbara. Den stora frågan är hur vi får dem förverkligade, och det är här poängsystemet kommer in, säger Alarik von Hofsten.

GodmorgonGbg_170421_6

Modellen har tre klasser, guld, silver och brons med stegrande kvalitetskrav och ger motsvarande prisavdrag från grundpriset. Utifrån hur byggherren lever upp till kraven sätts även en kvalitetsstämpel som visar vilken sammanvägd kvalitetsklass som projektet uppnått. Ambitionen är att poängsystemet ska vara enkelt och leda till att det byggas mer kvalitativt och långsiktigt.

– Med det här systemet får byggherrarna ett ekonomiskt bidrag som incitament för att uppfylla projektets ambitioner. I stället för en massa ”besvärliga” tvingande krav, belönas byggherrarna mer ju mer de svarar upp mot projektets mål. Detta gör att krocken mellan byggherrarnas och stadens olika fokus i projektet blir mindre, i och med att de som bygger får ett intresse även av att uppfylla de stadskvaliteter som staden vill ha.

GodmorgonGbg_170421_5
Alarik von Hofsten och Johan Dahlberg.

GodmorgonGbg_170421_4

Länkar för dig som vill veta mer:

Norra Djurgårdsstaden

Området Fyrklövern

Poängsystem (Upplands Väsby kommun)

 

Publicerad: 21 april, 2017

Läs hela

White förstärker sitt hållbarhetsteam

11 april, 2017

White i Malmö rekryterar samhällsstrategerna Anna Krook och Josef Sjöberg från ÅF. Därmed stärks kompetensen på arkitektkontoret ytterligare inom miljö- och hållbarhetsfrågorna – särskilt inom området social hållbarhet.

Med ett hållbarhetsteam på totalt sex personer på kontoret i Malmö så skapas ännu större möjligheter för White att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv i alla sina processer och uppdrag. Rekryteringen är strategiskt viktig för White, vars mål är att skapa sinnlig arkitektur som är långsiktigt hållbar för såväl staden som människorna.

Anna Krook är landskapsarkitekt och genusvetare och arbetar strategiskt med samspelet mellan människa och den byggda miljön samt förutsättningar för ett hållbart vardagsliv.
– Jag valde White för att arbeta närmare arkitekturen och för att de tar hållbarhetsfrågorna på allvar. Det ger oss förutsättningar att fortsätta stärka arkitekturens bidrag till en god samhällsutveckling.

jess

Josef Sjöberg är kulturgeograf med specialistkompetens inom hållbar stadsutveckling som process och staden som social arena. – White är ett starkt varumärke när det kommer till hållbarhet, här finns stor kunskap kring både sociala perspektiv och miljö. Att få vara en del av Whites satsning på att ytterligare höja ambitionsnivån när det gäller hållbarhetsfrågorna ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv ska bli inspirerande.

jac

Alexandra Hagen är kontorschef på White arkitekter i Malmö och säger att rekryteringen ligger helt i linje med Whites vision- och verksamhetsplan.
– Att ha tillgång till bred hållbarhetskompetens på kontoret är helt avgörande för oss. Hållbarhetsfrågorna – både ur ett socialt och miljöperspektiv – ska vara en självklar och integrerad del i varje projekt vi arbetar med. Anna Krook och Josef Sjöberg är på plats på Whites kontor i Malmö från och med april månad.

Publicerad: 11 april, 2017

Läs hela

Ny handbok ska ge bättre gröna tak

16 mars, 2017

En ny bok om växtbäddar och vegetation på gröna tak har tagits fram i ett FoU-projekt inom Vinnova i samarbete med White. Handboken möter de behov som finns kring riktlinjer för att göra kvalitativa gröna tak.

Svenska städer byggs allt tätare på bekostnad av tätorternas grönområden. När dessa exploateras försvinner också de mångsidiga funktioner som grönskan har i städerna.

Därför släpps nu en bok som ska bidra till fler kvalitativa gröna tak. Grönatakhandboken har tagits fram i ett FoU-projekt inom Vinnova i samarbete med White.

– På de gröna taken vill vi i bästa mån rekonstruera naturliga processer så att man får största möjliga utväxling med naturen. Med boken vill vi öka förståelsen och ge råd och tips för att skapa gröna tak utifrån önskad målbild och funktion, som ger långa hållbara lösningar av hög kvalitet, säger Tove Jägerhök, landskapsarkitekt på White och en av skribenterna till handboken.

Tove_MG_4229

Boken tar upp följande fem faktorer som gröna tak kan bidra till:
* Motverka stigande stadstemperatur
* Reducera buller och luftföroreningar
* Bidra till biologisk mångfald
* Reducerar volym och hastighet på avrinnande vatten
* Bidrar till rekreation och hälsa

– Allra bästa rådet för att jobba framgångsrikt är att låta ekosystemtjänsterna och de gröna taken vara en förutsättning i arkitekturen. Allt för att maxa nyttan både socialt och ekologisk, säger Tove.

Boken finns att beställa via: http://greenroof.se/

gronatak

Av: Ann Nilsson

Publicerad: 16 mars, 2017

Läs hela

Ny bok om arkitekturens betydelse för rehabilitering inom rättspsykiatrin

16 mars, 2017

Boken ”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” presenteras för första gången under Svenska Psykiatrikongressen den 16 mars.
– Ambitionen är att öka förståelsen för arkitekturens betydelse bland beställare och planerare, men att också lyfta frågan om hur dialog och samverkan mellan verksamhet och arkitekt kan bidra till verksamhetens utveckling, säger Stefan Lundin, gestaltningsansvarig för Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus utanför Göteborg.

”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” berättar om tillkomsten av Rågården, om varför sjukhuset hamnade där det hamnade och om tankarna bakom utformningen. Den kretsar kring tre huvudfrågor. Dels rehabiliteringsoptimismen, det sociala engagemanget och tron att människor och samhälle går att förändra i en positiv riktning med klokt och tålmodigt arbete. Dels tron på den fysiska miljöns betydelse för en sådan rehabilitering; arkitekturen, och alldeles särskilt vårdarkitekturen, som ”social konst”.

Rågården
”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” är en berättelse om tillkomsten av Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus. Vikten av samverkan mellan flera olika parter är ett av bokens huvudmotiv, liksom den gemensamma synen på en ”rehabiliteringsoptimism”.

Stefan Lundin, arkitekt på White och industridoktorand inom vårdens arkitektur vid Chalmers, är tillsammans med Claes Caldenby, tidigare medarbetare på White och numera professor emeritus vid Chalmers arkitektur, redaktör för boken.

– Det stora engagemanget hos personal och ansvariga för verksamheten har varit en väldigt viktig del av projektet. Trots att ett tätt samarbete mellan beställare och arkitekt redan tidigt i processen kräver både tid och resurser, så har man ansett att det är värdefullt för verksamhet och patienter – det tycker jag säger något positivt om vårt samhälle och utvecklingen inom rättspsykiatrin, säger Stefan Lundin.

Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus
Stefan Lundin menar att förnuftstron nedvärderar de estetiska känslornas betydelse medan nyare hjärnforskning visar att våra känslomässiga upplevelser har en avgörande betydelse för vårt välbefinnande.

Stefan arbetar i huvudsak med olika vårdprojekt men med specialisering inom psykiatri och rättspsykiatri. Hans forskning rör frågeställningen om det finns någon ”läkande arkitektur”, det vill säga om den fysiska miljön kan påverka hälsa, återhämtning och välbefinnande hos patienter och anhöriga men också hos personal.

”Rättspsykiatri med mänskligt ansikte” är något av en uppföljning eller fortsättning på boken ”Arkitektur som medicin – arkitekturens betydelse för behandlingsresultatet inom psykiatrin”, som togs fram efter att White, med Stefan Lundin som ansvarig arkitekt, ritat den nya vårdbyggnaden för akutpsykiatri vid Östra sjukhuset 2006. Projektet uppmärksammades bland annat då omfattningen av tvångsåtgärderna gentemot patienterna drastiskt minskade och upplevelsen av hot och våld minskade hos personalen. Boken har också översatts till engelska och väckt internationellt intresse.

Beställ boken hos ARQ

Bok Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus

Publicerad: 16 mars, 2017

Läs hela

Aabenraa Psykiatriska sjukhus i utställning om arkitektur som skapar mervärde

14 mars, 2017

Whites modell av Aabenraa Psykiatriska sjukhus visas upp tillsammans med andra modeller av viktiga byggnader när Danske Arkitektvirksomheder och Kunstakademiets Skoler for Arkitektur, Design og Konservering (KADK) bjuder in till utställningen ”Arkitektur og design med merværdi”.

Bild2

Aabenraa Psykiatriska sjukhus är ett gott exempel på effekten arkitektur kan ha på människan och hur vi påverkas både fysiskt och mentalt av vår omgivning. Utvärderingar visar nu efter bara två år att byggnaden har haft en positiv effekt på patienter; de känner sig mer bekväma och är mindre utagerande. Whites designkoncept byggde på att skapa rumsliga sekvenser i mänsklig skala för att stödja patienternas behandling.

Utställningen pågår från 14 mars till 28 april 2017 på Industriens Hus, H.C. Andersens Boulevard 18, Köpenhamn.

Av: Rickard Andersson

Publicerad: 14 mars, 2017

Läs hela

White söker framtidens samhällsbyggare!

7 mars, 2017

Har du ett par års yrkeserfarenhet och examen som arkitekt, landskapsarkitekt eller civilingenjör inom samhällsbyggnad? Vill du arbeta i en spännande och utvecklande roll på White arkitekter i Göteborg, samtidigt som du under ditt första anställningsår ingår i det unika traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare? Sista ansökningsdatum är nu på fredag, 10 mars!

Arkipelago_1
Bengt Christensson, CMB, presenterade tillsammans med Tania Sande Beiro och Johanna Engberg, båda White arkitekter, traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare under arbetsmarknadsmässan Arkipelago på Chalmers 1 mars.

– Det mest värdefulla med traineeperioden för min del var möjligheten att jobba på fyra olika företag inom 14 månader. Man kan, inom en kort period, få en helhetsbild av hur branschen fungerar och få en förståelse för olika företags affärsidéer och visioner. I mitt dagliga arbete har jag stor nytta både av de kontakter som jag fick under traineetiden, och även av det vi fick lära oss om gruppdynamik och personlig utveckling, säger Tania Sande Beiro, hållbarhetsspecialist på White, som anställdes som trainee inom Framtidens samhällsbyggare hösten 2015.

2016 avslutades utbildningen och Tania övergick till sin ”vanliga” anställning. White, som varit med sedan starten 2014, är än så länge det enda arkitektkontoret som deltar i programmet – ett samarbetskoncept mellan samhällsbyggnadssektorns olika företag, organisationer och kommunala verksamheter. Framtidens samhällsbyggare drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund tillsammans med Centrum för management i byggsektorn (CMB) vid Chalmers.

– Vi söker framförallt en person som verkligen är intresserad av att ta sig an framtidens utmaningar inom samhällsbyggande, och som förutom sin kompetens tänker i nya banor, säger Johanna Engberg, ställföreträdande kontorschef på Whites kontor i Göteborg och kontaktperson för traineerna.

Under de 14 första månaderna av sin tillsvidareanställning genomför traineen breddningsperioder i tre andra företag eller förvaltningar, samt deltar i ett antal utbildningsblock. Målet är att årligen utbilda nyckelpersoner som kan kommunicera och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv, med insikt om och förståelse för de drivkrafter och processer som styr såväl näringsliv som politik.

– Den här typen av samarbeten är något vi på White tror på, och vi tycker det är viktigt att vara med och stötta gränsöverskridande initiativ som detta –  inte minst eftersom det är ett intressant sätt att få in nya typer av personer och kompetenser i företaget. Det är också betydelsefullt att arkitektkontoren representeras i sådana här sammanhang och att våra framtida medarbetar har förståelse för andra aktörers utmaningar, agendor och drivkrafter, fortsätter Johanna.

När Tania Sande Beiro ansökte om en plats i traineeprogrammet var hon utbildad civilingenjör inom väg- och vatten och hade jobbat tre år som mark- och vatteningenjör. Hon tycker att hon som trainee på White fått stor frihet att styra över sin egen utveckling och hitta en roll som passar hennes kompetens och person, samtidigt som att hon fått vägledning av kollegor och närmaste chef. Tania gjorde sina breddningsperioder på Chalmersfastigheter, planavdelningen på Kungsbacka kommun och på Peab.

– Vi fick precis ett uppdrag där jag kommer att jobba med en traineekollega, vilket känns väldigt roligt! Sedan brukar traineegruppen fortfarande träffas en gång per månad för en lunch eller något aktivitet efter jobbet. Det är intressant att fortsätta träffas och höra hur det går för alla, avslutar Tania.

Länk till Whites jobbannons

Länk till traineeprogrammets webb

Publicerad: 7 mars, 2017

Läs hela

White på besök i Panzisjukhuset i Kongo – förstudie för ny mödravårdsklinik inledd

28 februari, 2017

Under en vecka i månadsskiftet januari – februari besökte Whites Johan Lundin och Magnus Carlstrand Panzisjukhuset i Bukavu, i östra delen av Kongo nära gränsen till Rwanda. Bakgrunden var att White deltar i en förstudie för en ny mödra- och barnavårdsklinik på Panzisjukhuset, som drivs av Dr Denis Mukwege och vars verksamhet fokuseras på rehabilitering av flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

Panzi_3_AA
Genom ett flertal möten och workshops har Whites arkitekter Johan Lundin och Magnus Carlstrand bidragit till att kartlägga verksamhetens behov. Byggnaden planeras utifrån en ny patientcentrerad vårdmodell, och man har även haft fokus på att förstå de fysiska förutsättningarna av tomten, de befintliga byggnaderna och den tekniska infrastrukturen.

– Syftet med besöket var framförallt att vi ville förse oss med relevant kunskap för uppgiften. Vi har blivit påminda om att arkitektur kan göra stor skillnad. Arbetet på Panzisjukhuset handlar minst lika mycket om politisk förändring som om medicinsk vård. Verksamheten är ett levande bevis för det som vi kommit fram till i vår egen forskning, nämligen att en positiv fysisk miljö är en viktig del av den läkande processen, säger Johan Lundin.

Panzi_1_AA

Panzisjukhuset är ett specialistsjukhus som stöds ekonomiskt av Läkarmissionen och välgörenhetsorganisationen PMU. Det skapades för att minska mödra- och barnadödligheten, men den patientgrupp som blivit sjukhusets huvudsakliga fokus är de som kommer för att få behandling för skador orsakade av extremt sexuellt våld. Även om det officiellt rått fred i landet sedan 2003 rasar fortfarande krig i de östra delarna, och övergreppen fortsätter. Denis Mukwege, chef för Panzisjukhuset sedan 1999, har fått en rad utmärkelser för sitt arbete, såsom Olof Palmepriset, Right Livelihood Award, FN: s människorättspris, EU:s Sacharovpris för tankefrihet, och Seoul fredspris. Han har också nominerats till Nobels fredspris ett flertal gånger.

Panzi_MC_1_72dpi

– Ambitionen är att skapa hållbar vårdarkitektur i utvecklingsländer. White har lång erfarenhet av planering av vårdlokaler, men det är en riktig utmaning att ”bygga enkelt”, där förutsättningar som byggmaterial, teknik, el- vattenförsörjning, samhällsaspekter och klimat är helt annorlunda. Det är också intressant att även på plats i Kongo undersöka hur vi kan bygga klimatneutralt och hållbart, då detta är något som diskuteras mycket inom branschen med många frågeställningar om vad det egentligen innebär. Arkitektur som medicin och arkitekturens betydelse för hälsan är projektets bärande princip även när vi arbetar i en helt annorlunda kulturell kontext jämfört med till exempel Skandinavien. Vi märker att människans behov av en attraktiv och välkomnande miljö, dagsljus, utblickar, grönska, god orientering, privat sfär och integritet är precis lika stark i Kongo som i våra skandinaviska projekt, säger Cristiana Caira, som tillsammans med Johan Lundin är ansvarig arkitekt i projektet.

Panzi_4_AA

Det finns sedan länge ett etablerat samarbete mellan Panzisjukhuset, Göteborgs universitet och Chalmers. I den aktuella förstudien deltar förutom Johan Lundin och Cristiana Caira från White, även Marie Berg, professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, Maria Hogenäs, verksamhetschef på Art of Life and Birth, och Peter Fröst, professor vid Chalmers Arkitektur och föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur. Förstudien planeras vara klar under våren 2017.

Av: Ulrika Håård

Publicerad: 28 februari, 2017

Läs hela

”Underskatta inte bottenvåningens betydelse för levande städer” – Erik Linn presenterar sin forskning om aktiva bottenvåningar

23 februari, 2017

Göteborg ska växa kraftigt under kommande år, och genom en utvidgad stadskärna ska staden knytas samman. Bostadsbehovet är skriande samtidigt som staden ska få ett blandat innehåll. Men hur ska det ske? Dagens gator och bottenvåningar kan ge oss ledtrådar till lägen för framtidens butiker och lokaler, och därmed ett mer blandat och levande stadsliv. […]

Göteborg ska växa kraftigt under kommande år, och genom en utvidgad stadskärna ska staden knytas samman. Bostadsbehovet är skriande samtidigt som staden ska få ett blandat innehåll. Men hur ska det ske? Dagens gator och bottenvåningar kan ge oss ledtrådar till lägen för framtidens butiker och lokaler, och därmed ett mer blandat och levande stadsliv. Erik Linn, arkitekt på White och industridoktorand på Chalmers, färdigställer just nu sin licentiatavhandling om aktiva bottenvåningar.

ErikLinn__
Hej Erik Linn! Kan du berätta vad din studie handlar om?

– Den handlar om bottenvåningarnas innehåll och hur butiker, caféer och restauranger fördelar sig i ett antal gator i Göteborg. Utgångspunkten är det glapp som finns mellan en allmän förväntan om levande stadsmiljöer och avsaknaden av lokaler i bottenvåningen som flera nyutvecklade områden uppvisar. Studien presenterar dels en översikt över gatornas innehåll och fördelningen av deras lokaler, dels undersöker den hur detta förhåller sig till andra mätbara faktorer i den omkringliggande staden, som närhet till människor och andra verksamheter liksom gatunätets utformning.

Vilka av dina resultat tycker du vore mest intressanta för dagens stadsplanerare att ta till sig?

– Först och främst tycker jag det behövs ett förnyat fokus på gatan som urbant objekt, där speciellt bottenvåningen bidrar med möjligheter och en lokal identitet som vi behöver ta vara på, vårda och utveckla. Sedan ger studien några exempel på hur vi enkelt kan mäta och redovisa de lokala förutsättningarna i staden, så att planeringen med större säkerhet kan lägga tillrätta för blandade och mångsidiga stadsmiljöer. Om de fysiska och ekonomiska förutsättningarna blir tydligare så blir bottenvåningarna inte en osäker risk för ansvariga fastighetsägare och utvecklare utan en överblickbar och koordinerad möjlighet till bättre affärer.

Vad är målet med studien?

– Målet är att bidra till en utvecklad kunskap som gör stadsplaneringen bättre på att hitta nya och bättre lägen för de lokaler som ska levandegöra våra stadsmiljöer. Med de behov vi har idag så måste städerna utveckla fler och nya urbana centra, allt kan inte i längden förläggas till redan etablerade områden. Gör vi det rätt så väntar vinster på så väldigt många olika områden, ekonomiska såväl som sociala.


Erik Linn föreläser fredagen den 24:e februari under Whites frukostseminarium i Göteborg. Mer info här.

 

Av: Ulrika Håård

Publicerad: 23 februari, 2017

Läs hela

White arkitekter och Happy F&B skapar ny inredning till SJ:s X2000

21 februari, 2017

Brukar du också åka med Sveriges populäraste tåg? I framtiden kommer upplevelsen bli ännu bättre då SJ:s X2000 tåg rustas upp invändigt och får en helt ny interiör. White arkitekter har tillsammans med Happy F&B fått uppdraget att ta fram ett nytt inredningskoncept till tågen. Som ytterligare ett bevis på Whites starka position inom produktdesign […]

Brukar du också åka med Sveriges populäraste tåg? I framtiden kommer upplevelsen bli ännu bättre då SJ:s X2000 tåg rustas upp invändigt och får en helt ny interiör. White arkitekter har tillsammans med Happy F&B fått uppdraget att ta fram ett nytt inredningskoncept till tågen. Som ytterligare ett bevis på Whites starka position inom produktdesign fick vi även äran att designa den helt nya tågstolen.
– Detta är ett ärofyllt uppdrag som går helt i linje med Whites värdegrund och hållbarhetsfokus, inte minst sedan vi fick SJ:s miljöpris 2016, säger ansvarige arkitekt Jacob Sahlqvist.

 

Skiss på framtidens tåginteriör. Foto: Happy F&B

Istället för att byta ut sina X2000 tåg har SJ valt att satsa på att helt och hållet uppdatera sina nuvarande tåg, ett mycket bättre alternativ för miljön då dagens tåg håller i minst 25 år till. Förbättringarna kommer märkas successivt under året i form av uppdaterad teknik och inredningen signerad White arkitekter & Happy F&B.
– Uppdraget innebär verkligen att gestalta hela svenska folkets vardagsrum på ett sätt. Det finns ingen miljö i Sverige som lika många delar gemensamt på det här sättet. Inredningen ska hålla länge och klara slitage från miljontals resenärer.
Samtliga utrymmen, kupéer, bistros, påstigningsutrymmen och interiörer kommer bytas ut. Jacob Sahlqvist understryker att en viktig aspekt som arkitekt var att förankra inredningen i SJ:s långa historia och ta med den in i framtiden.
– Istället för att snegla på konkurrenters tåginredningar har vi valt att hylla SJ:s egna fantastiska historia och förvaltat företagets rika design arv. Vår interiör är inspirerad av klassiska, robusta 50-talståg och det kommer synas materialval som trä, marmor och mässing.

Helt nya stolar

Konsten att skapa en riktigt bra reseupplevelse ligger mycket i designerns händer. I projektet har White/Happy tagit fram helt nya tågstolar med fokus på ergonomi, material och känsla. Aspekter som har stor betydelse under drygt tre timmar ombord på x2000.
– Bekvämlighet för resenären har varit det viktigaste när vi formgivit stolen. Även här har vi sneglat mot 50-talets robusta design men såklart uppdaterat med dagens krav på komfort och tagit fram nätta stolar med hög finish tillsammans med ergonomer, textilutvecklare och formbestämmare.
Jacob Sahlqvust berättar att ytterligare en ambition är att det ska bli ännu skönare att vila i stolarna, att de ska bli bättre på att ta hand om huvudets rörelser och (inte att underskatta) ge bättre sömn åt passagerarna.

Se mer bilder och läs mer på SJ:s hemsida.

 

Av: Anton Almqvist

Publicerad: 21 februari, 2017

Läs hela

Normkritisk visualisering ger mer jämlika och rättvisa städer

9 februari, 2017

Normer och värderingar styr hur vi beskriver och upplever våra stadsmiljöer, och kan i slutändan avgöra vilka förutsättningar olika grupper ges i staden. En forskargrupp inom White Research Lab har undersökt hur normkritiska visualiseringar som verktyg kan bidra till att förbättra de byggda miljöerna och skapa en mer rättvis stad.

Visualiseringar och illustrationer är självklara inslag i arbetsprocesserna inom arkitektur och stadsutveckling, eftersom beställare och andra intressenter som berörs av arbetet vill kunna föreställa sig resultatet både i förväg och under processens olika skeden. Men visualiseringarna är sällan utmanande eller reflekterande. Istället produceras ofta utopiska bilder som förstärker stereotyper. Vad säger det om vilka som kommer att bo och vistas på en plats?

– Många visualiseringar förstärker samhällsnormer och bidrar till exkludering, snarare än inkludering. I vår forskning ville vi undersöka om vi kan integrera mer normkreativa visualiseringar som ett verktyg i våra arbetsprocesser och om det kan förbättra de byggda miljöerna och göra dem mer tillgängliga, säger Lisa Wistrand, kulturgeograf på White.

Normkritisk visualisering
Järntorget i Göteborg, bild 1 (visualisering)
Normkritisk visualisering
Järntorget i Göteborg, bild 2 (visualisering)

Forskningsprojekt inom White Research Lab
Forskningsprojektet inom White Research Lab kom till i samband med en förstudie för Vinnova tillsammans med Chalmers, Lindholmen Science Park och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (RISE). Projektet utmanar normer med visualisering som verktyg, och där är medvetandegörandet en viktig del. Om vi inte har kunskaper om hur normer spelar roll, så riskerar vi att landa i förslag som bara fungerar för den som representerar normen. Det brukar typiskt vara en vit, välutbildad och fysiskt fullt fungerande man.

– Eftersom normer påverkar hur vi ser och beskriver saker är det viktigt att vi är medvetna om dem. När vi vet hur det fungerar kan vi redan på visualiseringsnivå börja utmana och utveckla idéer som bryter normer istället för att förstärka dem, säger Samuel Michaëlsson, visualiserare på White.

Normkritiskt arbetssätt kan förändra
Nu har projektgruppen en ambition att implementera ett normkritiskt arbetssätt i Whites pågående uppdrag. Det kan till exempel handla om att låta skalobjekten bryta normer. Att fylla en bild med normkritiska ”skalgubbar” är inget självändamål, men det kan vara ett steg på vägen.

– Om vi undviker att aktivt reproducera begränsande normer kan vi vara med och skapa en bild av ett mer accepterande och hållbart samhälle. Men vi vill inte att det slutar där. Det är först när vi förändrar våra arbetssätt, låter normkritiken prägla skissprocessen och därmed direkt påverkar hur staden utformas som vi kan göra skillnad, säger Lisa Wistrand

Med start 2016 ingår nu White och denna projektgrupp i ett genomförandeprojekt som finansieras av Vinnova. Lindholmen Science Park är projektledare och Skanska, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (RISE), Chalmers, Göteborgs Stadsbyggnadskontor och Älvstranden Utveckling AB deltar i forskningsprojektet.

Läs mer om projektet hos Vinnova eller hos Lindholmen.

Normkritisk visualisering
Järntorget i Göteborg, bild 3: Årstider (visualisering). Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Om White Research Lab
Inom White Research Lab bedrivs Whites uppdragsnära forskning, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring, med syftet att bidra till en hållbar samhällsutveckling. WRL består av tolv nätverk som leds av utvecklingsansvariga inom respektive kompetens- och marknadsområde, samt utvecklingsmiljöer som samlar Whites specialkompetens inom fyra forskningsområden.

Om normkritik
Normkritik handlar om att komma åt själva grunden till varför ojämlikhet mellan olika människor uppstår, att ställa kritiska frågor kring de normer som inkluderas respektive exkluderas, vilka som resultatet anpassas efter och vilka som missgynnas.

Om skalobjekt och ”skalgubbar”
Skalobjekt, eller ”skalgubbar”, som det ofta kallas, är människor, träd, bilar och andra objekt som traditionellt använts inom arkitekturvisualisering för att visa just skalan på det byggda gentemot människor. Idag används skalobjekt ofta för att framhäva en känsla och en atmosfär av den föreslagna platsen eller arkitekturen.


Artikeln i sin helhet finns att läsa i Tidningen Arkitekten.

Av: Ylva Nyren

Publicerad: 9 februari, 2017

Läs hela