Nyheter

Integration och nätverkande på Opportunity Space Festival

17 augusti, 2017

Opportunity Space Festival drar igång på tisdag i Enskifteshagen i Malmö. White Arkitekter, som är medarrangörer, är på plats för att hålla workshops, coacha nyanlända arkitekter och delta i paneldebatter om hur vi skapar mer öppna och integrerade städer.

Den tolv dagar långa festivalen – med fokus på social och ekonomisk integration – har initierats av New York-baserade stiftelsen Van Alen Institute. Men White Arkitekter är, och har varit, engagerade på flera sätt.

Whites VD Monica von Schmalensee var en av jurymedlemmarna i van Alens arkitekttävling som skulle skapa festivalens utomhuspaviljong.

Niels de Bruin och Anna Berlin, landskapsarkitekter, byggnadsingenjör Kasra Lashkari och arkitekt Emilia Thurin Melin från White i Malmö har alla fungerat som coacher och mentorer till medlemmarna i PLANAS, en grupp nyanlända akademiker som på olika sätt är utbildade inom arkitektur.

– Vi har bland annat gett dem guidning och vägledning i hur man skapar sig ett karriärnätverk här i Sverige, stöttat dem i kontakter med olika myndigheter och coachat dem i ett fristående objekt som ska stötta upp aktiviteterna kring paviljongen, berättar Anna Berlin.

Victoria Percovich-Guiterrez, hållbarhetsspecialist på White i Malmö, modererar festivalens paneldebatt.

Dessutom kommer de involverade arkitekterna att hålla en workshop för en grupp sjundeklassare som under en dag får testa på hur det är att arbeta som landskapsarkitekt och arkitekt.

Mer information om festivalen och programmet hos Van Alen Institute.

Av: Linda Stark

Publicerad: 17 augusti, 2017

Läs hela

White och byggherrar utvecklar nya Årstafältet

17 augusti, 2017

White har i samarbete med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet med sitt förslag Symbios. Förslaget, som bland annat innehåller 180 bostäder i trähus, ska bidra till en varierad och upplevelserik stadsbild.

Årstafältet_Huvudgatan_1000px

– Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson.

På Årstafältet i Stockholm planeras för cirka 6000 nya bostäder. Stora delar av fältets gröna ytor kommer därmed att försvinna och den kvarvarande ytan skall planeras om till en park. Detta ställer höga krav på de nybyggda kvarteren där fältets ekotjänster skall ersättas. I tävlingen krävdes förutom utformande av byggnader i trä även en stor variation och en levande gata.

Årstafältet_Entre_1000px

– Vår ambition är att medverka till ett trähusprojekt värt att uppmärksamma och mer än värt att bo i. Årsta kan bli ett skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling och ger tillfälle till fortsatt utvecklingsarbete för alla involverade, säger Jan Larsson.

Det vinnande förslaget ger möjlighet till rationellt byggande med stor variation, samtidigt som beprövad teknik används, vilket ger en förutsägbar tillverkningsprocess och korta byggtider. Bedömningsjuryn menar att förslaget ”på ett övertygande sätt demonstrerar att industriellt byggande i trä inte innebär likadana hus, att det industriella inte står i motsats till flexibilitet och att det industriella byggandet inte är ett hot mot god arkitektur”. Att det föreslagna parkeringsdäcket under radhuslängan ger möjlighet att bidra till att lösa parkeringsfrågan för intilliggande kvarter, samtidigt som mark frigörs till gröna bostadsgårdar, lyfts också fram av juryn.

I husen används trä som material i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Garage, källarplan och entréplan längs huvudgatan uppförs i betong eller stål men trä kompletterar i entrévåningens fasader. Trapphus och hisschakt byggs därför med fördel i betong. Resultatet blir vackra hus med bra klimat, hög trivselfaktor och socialt välbefinnande.

För mer information:
Jan Larsson, ansvarig arkitekt, 031-60 86 55

Publicerad: 17 augusti, 2017

Läs hela

Whites interiör för Telias Luleå-kontor i final i SBID International Design Awards 2017

7 augusti, 2017

Whites design av Telias Luleå-kontor har gått till final i kategorin Office Design i SBID International Design Awards 2017.

img2-67

Telias kontor i Luleå är ett exempel på hur återanvändning kan skapa en engagerande arbetsplats. Möbelkonceptet består av omarbetade möbler från ett halvt dussin olika äldre kontor som handplockats av White för att sedan omarbetas för att passa moderna arbetssätt. Kontoret är indelat i en serie utrymmen för olika ändamål och arbetsuppgifter; arbetsstationer för fokuserat arbete, öppna ytor och demostationer vid kundservice och en lounge som bjuder in till grupparbete.

Det vinnande projektet utses efter en offentlig omröstning i kombination med domarnas utlåtande. SBID Awards anses vara en av de mest prestigefyllda utmärkelserna inom inredningsindustrin. Vinnaren tillkännages i London 27 oktober 2017.

Av: Rickard Andersson

Publicerad: 7 augusti, 2017

Läs hela

Aabenraa Psykiatriska Sjukhus vinner internationellt arkitekturpris

17 juli, 2017

Aabenraa Psykiatriska Sjukhus, ritat av White arkitekter, vann i helgen första pris i kategorin ’Mental Health Project’ i Design & Health International Academy Awards 2017.

Exterior - Adam Mørk

Den fysiska miljön kan ha en avgörande betydelse för patienter inom den psykiatriska vården. På uppdrag av Region Syddanmark ritade White ett psykiatriskt sjukhus där arkitekturen främjar och stimulerar behandlingen. Visionen var att skapa ett sjukhus där natur, dagsljus och varierade rumsliga sekvenser spelar en betydande roll i tillfrisknandet.

Aabenraa Psykiatriska Sjukhus består av sju sektioner placerade som en utvikt solfjäder runt en huvudaxel. Stora fönster låter dagsljus, natur och den omgivande miljön vara en central del av byggnaden. Den transparenta och öppna byggnaden skapar en trygg och säker miljö för både personal och patienter, som kan röra sig fritt i huset. Istället för att vara slutet mot omvärlden öppnar sig byggnaden upp mot omgivningen i syfte att främja kontakt med omvärlden under behandlingstiden.

Den innovativa arkitekturen stöder behandlingen och bidrar till positiva resultat. Man har just uppnått 250 dagar utan bältesläggning på en av sjukhusets avdelningar.

White har i projektet samarbetat med DEVE Arkitekter ApS, ARKPLAN, Wessberg A/S och Ingeniørgruppen Varde.

Sjukhuset har tidigare vunnit Arkitekturprisen 2016 i Aabenraa kommun och nominerats till ett internationellt pris på MIPIM-mässan i Cannes för Best Healthcare Development samt erhållit en ’honourable mention’ i European Health Design Awards 2016.

Wien - prisoverrækkelse psd

Av: Ina Dalsgaard Gouliaev

Publicerad: 17 juli, 2017

Läs hela

White gestaltar nytt bostadskoncept för Villa Nest

10 juli, 2017

Villa Nests trygghetsbostäder vann Täby kommuns markanvisningstävling i Västra Roslags-Näsby. I samarbete med Botrygg utvecklar Villa Nest 64 innovativa och högkvalitativa lägenheter i bostadsrättsform. Till bostäderna kopplas också service och omsorg i Villa Nests egen regi.

– Villa Nests boendekoncept har varit en inspirerande utgångspunkt för ett bostadsprojekt. Vi har fått möjlighet att rita ett hus som gestaltar konceptet och bidrar till ett rikt gatuliv, säger Anna Öhlin, ansvarig arkitekt på White.

Helhetskonceptet går ut på att utöver själva boendet skapa förutsättningar för en god social gemenskap. Hit flyttar den som vill fortsätta leva ett aktivt och självständigt liv, men som efterfrågar lite extra bekvämlighet och trygghet i vardagen. Med funktioner som bemannad reception och lounge, kafé och deli, mötesrum, gym och bilpool skapas bekvämlighet. Lägenheterna börjar byggas år 2020.

villanest low

 

 

 

Av: Ann Nilsson

Publicerad: 10 juli, 2017

Läs hela

Hallå från Almedalen: Victoria Percovich Guiterrez

7 juli, 2017

Hej Victoria Percovich Guiterrez, hållbarhetsstrategoch processledare i Malmö. Bland mycket annat agerade du expertkommentator under Kalejdohills seminarium – Social hållbarhet som affärsmodell i markanvisningar och byggprocesser. Vilken är den största utmaningen när det kommer till att skapa affärsmodeller där social hållbarhet är en självklar komponent? – Utmaningen är att såväl kommuner som bygg- och fastighetsbolagen fortfarande […]

Hej Victoria Percovich Guiterrez, hållbarhetsstrategoch processledare i Malmö. Bland mycket annat agerade du expertkommentator under Kalejdohills seminarium – Social hållbarhet som affärsmodell i markanvisningar och byggprocesser.

IMG_2591

Vilken är den största utmaningen när det kommer till att skapa affärsmodeller där social hållbarhet är en självklar komponent?

– Utmaningen är att såväl kommuner som bygg- och fastighetsbolagen fortfarande utgår från sitt eget perspektiv istället för att ta ett helhetsperspektiv. De förändringar som skapas av att använda sig av affärsmodeller där social hållbarhet är en viktig faktor kommer samma människor, samma medborgare till gagn, oavsett vem som driver frågan. Utmaningen ligger i att få fler aktörer att sätta gemensamma mål som utgår från medborgarna.
– Men, under Almedalen i år upplevde jag att hållbarhet i allmänhet, och social hållbarhet i synnerhet, inte längre upplevs som ett tvång eller ett krav, utan av allt fler ses som en naturlig faktor att ta med i sina kalkyler och sina planer. Det var mycket glädjande.

Var finns arkitektens roll i de processer som rör social hållbarhet, anser du?
– Den största delen av framtidens städer är redan byggda. Och städer blir aldrig klara, det ligger i stadens natur att den inte kan bli färdig. Därför blir arkitekternas – eller Whites – roll som samhällsbyggare att vara en brygga mellan det vi bygger nytt och det redan existerande. Med det existerande menar jag sjukhus, bostäder, skolor men också alla sociala arenor, kulturella platser.

Vad är ditt helhetsintryck av årets Almedalen?
– Att diskussionen har förskjutits i positiv riktning. I fjor handlade diskussionen till stor del om antalet bostäder vi behövde och skulle bygga, och hur snabbt det behövde göras. I år handlade diskussionerna mycket mer om kvalitet.

Av: Linda Stark

Publicerad: 7 juli, 2017

Läs hela

White kan vinna tre WAF Awards

7 juli, 2017

White arkitekter tävlar i finalen i World Architecture Festival Awards 2017. Tre projekt har gått till final i ”future”-kategorierna ’Masterplanning’, ’Health och ’Culture’.

Masterplanning
Visionen för projektet Södra Skanstull i Stockholm är att skapa en tätare och mångfunktionell stadsmiljö som länkar samman omkringliggande stadsdelar. Södra Skanstull är ett område med unika kvaliteter men också med stora outnyttjade ytor. Området är en strategisk plats att utveckla för att åstadkomma en sammanhängande stad – promenadstaden.
Södra Skanstull
Culture
Kulturhus Skellefteå är en plats för skaparkraft och för att producera kultur, mitt i staden. Med det nya kulturhuset får Skellefteå en långsiktigt hållbar byggnad som främjar en hållbar livsstil och biologisk mångfald. Kulturhuset, som också rymmer hotell och konferens, blir Nordens högsta träbyggnad när det står färdigt 2020.
White Arkitekter_Skellefteå Cultural Centre_North
Health
Familj och anhöriga står i fokus vid utformningen av en ny byggnad för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Östra Sjukhuset i Göteborg. En ny byggnad uppförs intill det befintliga barnsjukhuset och operationsenheten utvecklas med fler operationssalar,  intensivvården utökas och anpassas för bättre integritet. Huset möter barns och familjers behov av en ombonad och trygg miljö.
NBS_östra3
De vinnande bidragen offentliggörs på World Architecture Festival som går av stapeln i Berlin 15 November.

Av: Rickard Andersson

Publicerad: 7 juli, 2017

Läs hela

White arbetar för utveckling av samverkansformer

6 juli, 2017

I slutet av juni släppte SIS, Swedish Standards Institute , en ny internationell standard i svensk översättning som ska hjälpa företag och organisationer att öka affärsnyttan genom bättre samverkan. White har, som enda arkitektkontor, tillsammans med SIS och ett antal aktörer utgjort den svenska kommittén i det internationella arbetet som har tagit fram denna globala standard.

120611-white-people-039_webb

Arbetet har pågått sedan februari 2015 och det är nu möjligt för svenska organisationer och företag att certifiera sig enligt standarden SS-ISO 44001 Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan – Krav och ramverk. Den riktar sig till företag och organisationer inom samtliga branscher men just i Sverige räknar man med störst intresse inom byggsektorn. Ledningssystemet, som standarden utgör, baseras på en 8-stegsmodell som utvecklats i Storbritannien och den går igenom hur organisationer förbereder, sätter upp och tillvaratar värdet av samverkan.

– För White är det ett strategiskt ställningstagande att arbeta i samverkan på ett strukturerat sätt. Att arbeta i samverkan innebär möjligheter för oss att arbeta mer utforskande och bli mer delaktiga och ansvarstagande i våra projekt. Det är viktigt att skapa en transparent struktur och en integrerad leveransprocess. Genom att känna varandra väl och ha en integrerad leveransprocess förbättras möjligheterna att uppnå projektmålen, men även jobba med förbättringar och skapa ytterligare värden, säger Simon Svensson, projektledare på White och medlem i SIS-kommittén.

White har genom en stor mängt genomförda projekt i olika grader av samverkan, såväl som arkitekt, projektledare och partneringledare och med olika grad av ekonomisk insats, en klar bild av de möjligheter och risker med ett samverkande arbetssätt. Grunden för en god samverkan är att de organisationer som ingår partnerskap förstår varandras fundament, utgångspunkter och syften med att ingå partnerskap samt att utifrån detta tillsammans formulera det gemensamma arbetssättet och en plan för samverkan så att alla blir vinnare.

Publicerad: 6 juli, 2017

Läs hela

Hallå från Almedalen: Lisa Wistrand

4 juli, 2017

  Hej Lisa Wistrand, samhällsplanerare på White, som i morse pratade om normkritisk visualisering på vår fullsatta forskningsfrukost i Almedalen.   Hur kommer det sig att ni valde att forska om just visualiseringar? Bilder inspirerar och provocerar. Och bilder är ett av branschens viktigaste verktyg för att förmedla en önskad framtid och livsmiljö. De är […]

Lisa_Wistrand_Almedalen

 

Hej Lisa Wistrand, samhällsplanerare på White, som i morse pratade om normkritisk visualisering på vår fullsatta forskningsfrukost i Almedalen.

 

Hur kommer det sig att ni valde att forska om just visualiseringar?
Bilder inspirerar och provocerar. Och bilder är ett av branschens viktigaste verktyg för att förmedla en önskad framtid och livsmiljö. De är en del i problemet då de kan förstärka en exkludering och reproducera bilden av vem staden är till för. Och därför är bilderna en del av lösningen. Jag och min kollega SamuelMichaëlsson såg potentialen i att arbeta med bild och visualiseringar integrerat i skiss och stadsutvecklingsprocesserna.

 

Kan du ge några handfasta råd på hur vi i branschen kan förbättra oss?
Utveckla våra arbetsprocesser genom multidisciplinära team som tillsammans kan problematisera och utveckla skiss, gestaltning och förändringsförslag. Använd bilder och visualiseringar löpande i arbetsprocessen.
Dekorera inte bilderna med normkreativa skalobjekt. Använd dem för att utmana och utveckla för att stadsbyggnadsprojekt tillsammans bidrar till en rättvis stad.

 

Slutligen, vad ser du mer fram emot under din vistelse i Almedalen?
Jag ser fram emot att träffa många aktörer och personer för att prata stadsutvecklingens roll för att stärka en rättvis stad. Hur ska vi våga rikta våra insatser för att utmana och förändra stadens ojämställda fysiska strukturer? Jag är ivrig att integrera normkreativitet i pågående stadsbyggnad. Jag vill utveckla kunskap med fler och jag vill sätta igång arbetet nu!

 

Läs mer om Lisa Wistrand och Samuel Michaelssons forskning på Visual Arenas webb eller hos Arkitekten.

Av: Anton Almqvist

Publicerad: 4 juli, 2017

Läs hela

White Arkitekters sex steg till kulturtätare städer

3 juli, 2017

I mångfalden ryms aldrig enfalden. Där möts människor och levnadssätt vilket är kärnan i civilisationens utveckling. Platser kan vara kreativa, städer kan bära sin egen kulturella identitet och kulturen kan bäras över alla gränser utan att tappa kraft. I den kraften finns också nyckeln till förändring – dagens utmaningar ställer krav på nya livsstilar, och […]

I mångfalden ryms aldrig enfalden. Där möts människor och levnadssätt vilket är kärnan i civilisationens utveckling. Platser kan vara kreativa, städer kan bära sin egen kulturella identitet och kulturen kan bäras över alla gränser utan att tappa kraft. I den kraften finns också nyckeln till förändring – dagens utmaningar ställer krav på nya livsstilar, och innebär en förändring av vårt sätt att leva. Vår gemensamma kultur.

1. Injicera staden med kultur!

Sverige bygger så det knakar och det är just när samhället genomgår snabba förändringar som kulturen blir extra viktig. Kulturen är meningsskapande, utforskande och alla kreativa näringars moder. Den genererar lust och sammanhang i vardagen, men också arbetstillfällen, innovationer och nya företag. Smart stadsplanering bidrar till att göra våra växande städer mer kulturtäta. Det är bra för enskilda människor, det är bra för företagsamheten, det är bra för hela samhället.

2. Våga släppa nyckeln!

Kultur är värden som inte försvinner utan genererar mer kultur. Många av de mest lyckade projekten och platserna skapar mening och värden med små gester. Kloka utvecklare ser värdet i ett kulturellt ekosystem där de enskilda konstnärerna likaväl som de stora institutionerna måste rymmas. Tomma lokaler och övergivna platser skapar inga värden. Det räcker långt att lämna över nyckeln och handlingsutrymmet.

arkitektur_festival_white

3. Pröva med prototyper!

Staden är under ständig förändring och även de mest fantastiska palats är tillfälliga. Den eviga staden är nu, ta vara på det som finns istället för att drömma om det som ännu inte existerar. Foodtrucks, pop up-parker och konstprojekt i stadens mellanrum bevisar att det tillfälliga uppskattas högt. Testa med prototyper, utvärdera tillsammans och ge stora möjligheter för ohämmad kreativitet. Det som är starkt slår rot när det finns grogrund och näring.

4. Låt konsten leva!

Kultur är en katalysator som sätter igång processer utan att själv förbrukas, och konstnärligt arbete är en mångfald av metodiskt gestaltade tolkningar. 1 procents-rekommendationen ska ge det utrymme som konsten behöver, men den kulturella kompetensen behövs även i övriga 99 procent. Modiga utvecklare ser en fjärde dimension av hållbarhet och ger därför förtroende, förutsättningar och mandat.

5. Omfamna mångfalden!

Enfalden är aldrig kreativ. På samma sätt som biologisk mångfald är nödvändig för att naturen ska överleva, krävs kulturell mångfald för att staden ska leva. All kultur är lika fin. Det är brokigheten som gör staden attraktiv och dit hör kulturen i alla dess former. Detta är en etablerad sanning i de flesta större städer: bredden är spetsen och det som är obegripligt för vissa kan vara livsomvälvande upplevelser för andra.

6. Inför kulturytefaktor!

Kommuner har kraftfulla styrmedel för stadsutvecklingen. Parkeringsnorm och grönytefaktor är etablerade riktvärden när bostadsområden och städer planeras. Kulturen kan mycket väl hanteras på ett liknande sätt för att stärka stadens dynamik, livskraft och sammanhållning. Den som vågar göra kulturen till en prioriterad planfråga kommer inte att misslyckas.

White Arkitekter 
Juni, 2017.

———————————————

Ladda hem vårt manifest här:
Sex steg till kulturtätare städer

Skellefteå Kulturhus

Publicerad: 3 juli, 2017

Läs hela