White : Nordskovskolen, Haslev: Mögelsvamp och frikadeller

Nordskovskolan i småstaden Haslev på Själland var en typisk sjuttiotalsprodukt. Skolan uppfördes 1974 som totalentreprenad, ett ocharmigt standardbygge med platt tak. Just taket spökade tidigt, och en renovering med lutande plåttak genomfördes. Men räddningsaktionen skedde för sent.

2002 gick det inte längre att dölja verkligheten. Skolan var svårt mögelangripen, och både elever och personal upplevde stora problem med allergi och astma. Haslev Byråd (kommunstyrelsen) beslutade om ett projekt för att lösa situationen, dels genom nybyggnation, dels genom sanering och renovering av befintliga konstruktioner och material.

Det visade sig dock att det mesta måste rivas. Skolan strippades ned till skelettet. I princip var det bara grunden och golvet i markplan som kunde behållas. Renoveringen skulle genomföras i fyra etapper, med första prioritet på klassrummen.

Den klassiska och konventionella lösningen då en skola renoveras är att hyra in baracker som får tjänstgöra som tillfälliga klassrum under ombyggnaden. Det är dock en kostsam lösning.

Arkitekt Tora Strand tänkte ett varv extra, och tog fram en plan som tillät ”undervisning as usual” samtidigt som byggnadsarbetarna kunde arbeta ostört på sitt håll.

– Jag satt med en ritning och skulle placera in barackerna, när det slog mig att vi var på väg att börja i fel ände. Det smartaste var givetvis att starta nybyggnationen på den plats som var tänkt för barackerna, så att eleverna därefter kunde tömma sina gamla klassrum och flytta in i de nya lokalerna medan man renoverar nästa etapp.

Idén mottogs med öppna armar, inte minst genom sin besparingspotential då inga baracker behövde hyras in.

– Vi har nog sparat mellan 5 och 10 procent av den samlade byggkostnaden tack vare Toras goda idé, bedömer Poul M. Møller, ansvarig arkitekt och projektledare. Det är alltid ett pussel att få lokalrockader att gå ihop, men här gick det verkligen smidigt.

Genom den välplanerade renoveringen av Nordskovskolen har en otidsenlig och bitvis hälsovådlig skola förvandlats till en modern skola som matchar såväl rådande byggtekniska krav som pedagogiska principer. Dessutom har de rumsliga sambanden blivit mer dynamiska, takhöjden har ökat till 3,5 meter och ljuset flödar även där det tidigare var mörkt – och fuktigt.

Och mögelsvampen är ersatt av väldoftande champinjoner. I skolköket har en flock nyfikna ungar samlats till dagens tema: ”En halv gris i skolköket” där barnen får lära sig att laga mat från grunden. Nu är grisen styckad, och grönsakerna klara att skäras till läckra sallader. Åttondeklassaren Ulrik står med fingrarna begravda i nymalen färs, som ska bli till grekiska köttbullar.

– Jag har gått här sedan dagis, och tycker den nya skolan är mycket bättre. Den är snyggare, fast jag tycker det är för mycket vitt. Skolgården är också bättre nu, med bollgård, basketplan och andra bra grejer.

Brukarinflytandet har varit stort och självklart under processen. Både lärare och övrig skolpersonal har varit medansvariga i projektets utformning.

– Brukardemokrati kan kännas lite som en hämsko för den arkitektoniska utformningen, men i slutändan blir alla parter mer nöjda. Med de små medel man har får man ett hus som är skräddarsytt efter brukarnas önskemål. Och det viktigaste i processen är ju att de känner att det är deras skola, säger arkitekt Howard Riley.