Kom in i värmen! #Whitefrukost om aktiva bottenvåningar

När: 08 Mar
07:30-09:00

Plats: Olof Palmes Torg 1A

Aktiva bottenvåningar är eftertraktade i stadsutvecklingen, men visar sig ofta svåra att få till. Det finns flera orsaker till detta och ett kunskapsbehov. Hur fördelar sig butiker och lokaler längs våra gator och vad beror det på? Vad betyder gatunätets utformning? Erik Linn var hos oss i Örebro och presenterade sin studie om bottenvåningar som håller på att färdigställas till ett licentiatprojekt vid Chalmers.

Frukostsem_Örebro_Erik Linn

Erik Linn presenterade sin studie om aktiva bottenvåningar, där han studerat gator i Göteborgs mest centrala och perifera delar. I studien ingår mätningar dels på fastighetsnivå dels på stadsbyggnadsnivå. Hans mätningar av kvarterslängder, fasadlängder och längden på skyltfönster ger data som berättar om hur aktiv en gata är. Med studien vill Erik visa på hur vi kan förstå stadsutveckling: skillnaden mellan vad vi säger och vill jämfört med resultatet samt också visa på glappet mellan ambitionen och det genomförda projektet.

Erik visade exempel på hur en gata utvecklats över tid; ett svartvitt foto från Götaholmsgatan i Göteborg med en gatumiljö med många butiker som skyltar sig mot gatan. Nästa foto är taget 45 år senare, gatumiljön är förändrad och i bottenplan finns numera inte en enda lokal. Vad säger det om framtiden, hur ser de miljöer vi skapar idag ut om 45 år?

I efterföljande diskussion pratade vi om ambitioner att skapa levande stadsgator som inte fungerat. Kanske behöver vi tydligare satsa på vissa stråk och acceptera att andra delar blir bostadsgator. Erik visade exempel där Hammarby Sjöstad lyfts fram som en ny stadsdel där man tydligt valt ut huvudstråk för aktiva bottenvåningar med lugna tvärgator. Samma modell kan man hitta i både London och Manhattan. I diskussionen lyftes även att aktiva bottenvåningar inte bara innefattar butiker och restauranger, behov finns även av små kontorslokaler.

En annan viktig fråga är hur externhandelsplatser påverkar livet på gatorna i staden. Ett exempel på ett slags integrerad externhandelslösning som visades var en ICA Maxibutik på Norra Älvstranden som vänder ryggen mot den nya bebyggelsen och öppnar sig mot en stor parkering och trafikled. Hur uppfattas en sådan plats och hur kommer den upplevas och fungera i framtiden?

Stadsutveckling är komplext och vi behöver fortsätta fundera, värdera och analysera de utmaningar vi står inför i våra pågående och framtida projekt. Vi hoppas att vi tillsammans kan fortsätta detta samtal!