Frukostseminarium: Ekosystemtjänster ur ett ekonomiskt perspektiv

När: 18 Feb
Kl. 08:30-11.00

Plats: Whites kontor Katsan, Östgötagatan 100, Stockholm

Ämnet ekosystemtjänster är högst aktuellt. Men i konkreta projekt är det sällan självklart vilka ekosystemtjänster som är värdehöjande för projektet och platsen. Forumet Ekosystemtjänster ur ett ekonomiskt perspektiv som hölls på White Arkitekter blev unikt i det avseendet att många sektorer av branschen fanns representerade. Aktivt deltagande från forskare, byggherrar, fastighetsägare, länsstyrelse, kommuner, politiker, arkitekter, organisationer m.fl. gav givande diskussioner och många konkreta idéer. Nedan följer ett referat från morgonen med talarnas presentationer nedladdningsbara som pdf.

Frukostseminarium Ekosystemtjänster, Stockholm (450x300)

Inledning, c/o City, Åsa Keane, Ulrika Stenkula och Erik Kiltorp, White Arkitekter

Ulrika Stenkula, arkitekt, inledde med att begreppet ekosystemtjänster måste vidgas och att betydelsen och värdet måste synliggöras. Detta är nödvändigt för att påverka samhällsplanering och för att förtydliga ekosystemtjänsternas direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Många har en bild av Sverige som ett välfärdssamhälle, men för att leva upp till det krävs en ekologisk balans.

För att uppnå välfärd krävs att vi strävar mot en hållbar ekonomi. Ulrika menade att uppdelningen av hållbarhet i tre pelare (social, ekonomisk och miljömässig), kan hämma ett systemperspektiv och hindra förståelsen för kopplingen mellan ekosystem och social välfärd.

Erik Kiltorp, landskapsarkitekt, visade exempel på projekt där ekosystemtjänster har varit en förutsättning. Han menade vidare att tänket om ekosystemtjänster inte är något nytt, utan något som exempelvis landskapsarkitekter har tillämpat under en lång tid. Att vi idag har ett samlat begrepp som fler grupper kan använda, möjliggör dock en bredare förståelse. Begreppet skapar ett tvärdisciplinärt kommunikationsverktyg och ger argument för det vi gör.

Åsa Keane, hållbarhetsspecialist, berättade om forskningsprojektet c/o City som samlar aktörer i branschen kring nyttan av ekosystemtjänster i städer. White har framförallt bidragit i projektet med kunskap om planering och hur ekosystemtjänster kan implementeras i tidiga skeden. Projektet har tagit fram skriften Ekosystemtjänster i stadsplanering – en vägledning som riktar sig till planerare och syftar till att vara både inspiration och en konkreta länk mellan forskning och praktik. Vägledningen beskriver metoder och verktyg för hur planerare konkret kan arbeta med ekosystemtjänster i stadsutvecklings-projekt.

Ladda ner presentation White

Här kan du ladda ner vägledningen Ekosystemtjänster i stadsplanering framtagen av White i samarbete med c/o City.

Ekosystemtjänster i städer, Sara Borgström, Stockholm Resilience Centre

Sara Borgström, forskare, tog över stafettpinnen och talade om vilken potential och vilka utmaningar ekosystemtjänster har i staden. På ett konkret sätt berättade Sara om hur naturens ingenjörskonst fungerar för en mångfald av livssystem och att ekosystemtjänster gör att vi mår bättre. Hon talade även om ekologisk läsbarhet, naturens pedagogiska förmåga och framförallt om ett gemensamt ansvar för att nästa generation får möjlighet att se och förstå vad ekosystemtjänster är. Barn behöver se minst ett par daggmaskar för att de ska kunna förstå kretsloppet, sa Sara. Sara lyfte frågor kring de utmaningar som finns i en tät, mångfunktionell stad, såsom: Vilka ekosystemtjänster behöver vi och vilka kan landskapet ge oss idag och imorgon? Var är det socialt, ekonomiskt och ekologiskt optimalt att tillhandahålla ekosystemtjänster? Vem har ansvaret?

Ladda ner presentation Sara Borgström

Tvärsektoriellt gruppforum utifrån konkreta projekt

Under gruppforumen fick deltagarna forma tvärsektoriella grupper och slå sig ner för rundabords-samtal. Som hjälp för diskussionen och som en inledande uppgift fick deltagarna bilder på olika stadsutformningar. Med hjälp av klistermärken fick de sedan identifiera viktiga ekosystemtjänster i bilderna i enlighet med metodiken i Ekosystemtjänster i stadsplanering – en vägledning. Därefter fick deltagarna diskutera och ta ställning till frågorna; Vilka/Vilket värde skapas? För vem skapas värde?
Skapas fastighetsvärde? Skapas samhällsekonomiska värde? Vem ansvarar/tar kostnad eller utebliven intäkt?

Skapar ekosystemtjänster fastighetsvärden? Bengt Andrén, NAI Svefa

Programmet fortsatte med fastighetsekonomen Bengt Andrén. Bengt har stor erfarenhet av både planering och exploatering och arbetar bl.a. med rådgivning och strategier i tidiga skeden. Bengt menade bland annat att värdet av en fastighet avgörs av hela områdets utformning. Hur undviker vi då att varje enskild fastighetsägare agerar utifrån vad som är bäst för den egna fastigheten och hur undviker vi att besluten endast grundas på ekonomisk vinst? Bengt hade olika svar på frågan om ekosystemtjänster skapar fastighetsvärde. I dagsläget vet många fastighetsekonomer för lite, men på sikt var han övertygad om att ekosystemtjänster skapar värden; både monetärt och på andra sätt.

Ladda ner presentation Bengt Andrén

Samhällsekonomisk värdering av ekosystemtjänster, Åsa Soutokorva, Enveco

Åsa Soutokorva, miljöekonom, var sist ut av talarna och hon pratade om hur vi kan mäta lönsamhet och hantera ekosystemtjänster i samhällsekonomiska analyser. Hon visade exempel på hur ekosystemtjänster är en viktig del i att identifiera ett projekts konsekvenser och har stor effekt på samhällsekonomiska analyser. Det mänskliga välbefinnandet och ekosystemtjänsters egenvärde menade Åsa behöver värderas, men inte nödvändigtvis i monetära termer eller med hjälp av marknadspriser.

Ladda ner presentation Åsa Soutokorva

Frukostseminarium Ekosystemtjänster, Stockholm (450x300)

Avslutande diskussion och slutsatser

Dagen avslutades med en gemensam diskussion och sammanfattning av insikter och tankar som framkommit under dagen. Några av de tankar som framfördes är sammanfattade nedanför i punkter:

– Ekosystemtjänster måste ses i systemperspektiv – olika typer av tjänster går inte separera från varandra.

– Med ett större grepp finns bättre möjlighet att ta tillvara ekosystemtjänster. Trenden är att områden ska exploateras av flera aktörer och då är det särskilt viktigt att upphandling sker ansvarsfullt.

– Översiktsplan, detaljplan, exploateringsavtal och markanvisningar måste innehålla ekosystemtjänster för att ställa krav på byggherren att prioritera ekosystemtjänster och i synnerhet rätt ekosystemtjänster.

– Det räcker inte med ”gröna öar”, dessa måste dessutom länkas med spridningskorridorer, vilket kräver samarbete.

– Alla aktörer har ett gemensamt ansvar. För att detta ska fungera långsiktigt är det viktigt att kommun och län tar större ansvar för de övergripande målen, och att det planeras för framtida verksamheter som exempelvis gynnar affärsidéer som stödjer ekosystemtjänster.

– Alla är överens om att vi måste få in urbana ekosystemtjänster, problemet är att kostnaderna ska rymmas i enskilda projektbudgetar. Återbäring kan sällan ses på kort sikt och synliga ekosystemtjänster som med enkla medel kan marknadsföras tenderar att prioriteras framför indirekta ekosystemtjänster. För att komma vidare krävs ansvarstagande utöver skyldigheter.

– Vilka värden som skapas är ofta otydliga, det är lätt att dubbelräkna värden och det är svårt att värdera förutsättningarna för liv i ekonomiska termer. Men värden måste beläggas för att öka incitamenten. Byggherren måste prioritera det som kan generera värden.

– Det kommer gå att marknadsföra ekosystemtjänster i framtiden för att höja fastighetsvärden. Åtminstone två konkreta exempel noterades – parallellgator till Hornsgatan väljs framför Hornsgatan på grund av den kända dåliga luftkvaliteten och bullret, och barnfamilj har inför flytt jämfört luftkvalitet i olika områden och låtit det styra bostadsköpet.

– Om vi inte får ställa särkrav – låt oss då verka för att ändra BBR!

– Vi måste även uppmärksamma den nationella nivån. Vi ”småduttar” i städerna, men hade vi ett bättre skydd av exempelvis värdefull skog skulle mycket vara vunnet.

– Flera aktörer efterfrågar fler utvärderade exempel och att erfarenheter måste samlas. Om en byggherre ska kunna motivera åtgärder som innebär ökade kostnader eller minskade intäkter, så måste i alla fall beprövade metoder användas.

– Det finns en rädsla för att ekosystemtjänster och grönska i staden är skötselkrävande och dyrt. Men får vi till en bra gestaltning som bygger på hög biologisk mångfald så sköter sig mycket själv. Även våga ge mer markyta till ekosystemtjänster – ett litet akvarium måste rengöras ofta, men ett större klarar sig själv. Samma princip gäller för ekosystem.

– Det är inte en enskild aktör som är ansvarig för ekosystemtjänster – vi måste alla verka inom våra olika områden. Därför extra roligt att så många är här idag. Stor uppslutning i frågan från hela branschen – positivt!

Stort TACK för ditt deltagande som gjorde att vi tog kliv framåt i flera avseenden. Vi hoppas nu på att diskussionen och engagemanget fortsätter!Avslutningsvis lånar vi orden från Sara Borgström och uppmanar er till att fortsätta samtala och verka för att tillsammans så frön till framtidens goda antropocen.

Pocket Park (1920x1200)
Pocket Park, White